Hem Äspölaboratoriet – från dåtid till framtid
Äspötunneln började byggas 1990 och var klar 1995. Foto: Curt-Robert Lindqvist.

Äspölaboratoriet – från dåtid till framtid

Under tisdagens temakväll i Oskarshamn blev det en resumé av Äspölaboratoriets 30-åriga historia och en framåtblickande berättelse om hur laboratoriets framtid kan te sig. Ett 20-tal intresserade kom till Kapsellaboratoriet för att lyssna till Peter Wikberg och Mats Ohlsson som var kvällens föredragshållare.

Peter Wikberg

Peter Wikberg. Foto: Lasse Modin.

Det är nu 30 år sedan beslutet togs att SKB skulle bygga ett eget laboratorium. Idén introducerades i SKB:s första forskningsprogram 1986 och fick då klartecken av regeringen. Samma år startade förberedelserna. Därefter har laboratoriet utvecklats till en av SKB:s viktigaste tillgångar i arbetet med forskning och teknikutveckling inför slutförvaring av använt kärnbränsle. Det är här SKB har byggt upp en stor del av den kunskap inom till exempel geologi, hydrogeologi, geokemi, grundvattenkemi, mikrobiologi, bergmekanik som tillämpas i dag då byggandet av Kärnbränsleförvaret i Forsmark förereds. Om detta berättade SKB:s Peter Wikberg under temakvällens första del.

– Vi har använt Äspölaboratoriet till att utveckla metodik för att undersöka berget från markytan och från underjorden, vi har verifierat att undersökningsmetoderna är tillförlitliga, vi har undersökt berget som barriär vid slutförvaring och demonstrerat tekniken för de viktigaste delarna i slutförvarssystemet, förklarade han.

Ny verksamhet sökes

SKB har nu kommit till en punkt då man ser att användning av Äspölaboratoriet successivt kommer att minska. De stora experimenten som pågår i laboratoriet kommer att avslutas inom de närmaste fem till sju åren. Vissa nya projekt kommer att starta men de avslutande testerna som behövs innan Kärnbränsleförvaret kan tas i drift kommer enligt dagens planer att genomföras på plats i den framtida slutförvarsanläggningen i Forsmark.

Mats Ohlsson Personporträtt Personporträtt

Mats Ohlsson. Foto: C-R Lindqvist.

Hur SKB hanterar den situationen fortsatte Mats Ohlsson att berätta om under temakvällens andra del. Han har varit anläggningschef för Äspölaboratoriet i tio år och arbetar numera med att koordinera de externa kontakterna kring Äspölaboratoriet. I den rollen verkar han för att laboratoriet ska få en fortsättning även när SKB:s behov av anläggningen minskar.

– Egentligen togs det första initiativet till en breddad verksamhet redan för 20 år sedan då Oskarshamns kommun i samarbete med några lokala företag kom med idén att starta en stiftelse, Äspö miljöforskningsstiftelse. Den finns än i dag och delar varje år ut två priser inom miljöforskning i regionen, berättade Mats Ohlsson.

Forskare välkomnas

Därefter har Äspölaboratoriet öppnats för forskare inom andra områden än slutförvaring av använt kärnbränsle, genom Nova forskning och utveckling. Där pågår för närvarande 34 projekt som involverar 157 forskare från 14 olika universitet i Sverige och andra länder. Här finns även Äspö forskarskola som i juni har en tionde forskare som disputerar. Men för att driva laboratoriet vidare behövs mer.

Det finns flera initiativ på gång. Ett handlar om att göra laboratoriet till en nationell forskningsinfrastruktur där forskare från universitet och högskolor kan genomföra egen forskning. Intresset från forskarvärlden är stort och växer sig allt starkare.

– Nästa steg för universiteten är att lämna in en ansökan till Vetenskapsrådet om finansiering under förutsättning att vi i maj får veta om Äspölaboratoriet har kvalificerat sig för att få söka medel därifrån, sa Mats Ohlsson.

Regionalt initiativ

På regional nivå har man också insett möjligheterna för underjordsanläggningen och vilka positiva effekter det skulle kunna få för regionen om anläggningen kan leva vidare och utvecklas. Regionförbundet i Kalmar län driver med stöd från Tillväxtverket ett tvåårigt projekt för att undersöka möjligheterna att skapa en innovationsmiljö runt laboratoriet.

– Jag tänker mig att många företag säkert skulle kunna nyttja anläggningen på motsvarande sätt som SKB gjort, alltså att använda den för tester och demonstrationsverksamhet av nya tekniska lösningar. Det kan handla om att utveckla teknik och metoder för att bo och verka i underjorden på en rad olika sätt, sa Mats Ohlsson som haft kontakt med flertalet intressenter som varit positiva till ett framtida samarbete.

Utforska undermarksrymden

Ett exempel är tyska forskare som arbetar med geotermi där man vill ta till vara värmenergi från jordens inre. Ett annat exempel är forskare från ett universitet i Skottland som vill testa instrument som kan komma att användas vid rymdresor till planeten Mars.

– Det finns en tydlig trend i världen att forska om den så kallade undermarksrymden. Det finns flera underjordslaboratorier i världen så vi är inte ensamma, men jag tror att Äspölaboratoriet har goda förutsättningar att haka på den utvecklingen, avslutade Mats Ohlsson.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022