Kärnbränsleförvaret byggs i 1,9 miljarder år gammalt berg

Kärnbränsleförvaret kommer att ligga i Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk. I januari 2025 togs första spadtaget och förberedande markarbeten är i full gång. På cirka 500 meters djup i det 1,9 miljarder år gamla berget kommer slutförvarets underjordsdel förvara cirka 12 000 ton använt kärnbränsle.

Söderviken ligger inom Forsmarks industriområde och blir platsen för Kärnbränsleförvarets anläggningar ovan mark. Det handlar om ett antal byggnader och ett bergupplag som kommer att uppta ett relativt litet område. Man räknar med att det rör sig om ungefär 24 hektar, vilket motsvarar cirka 44 fotbollsplaner.

Härifrån byggs en ramp på totalt fem kilometer ner till ett djup på cirka 500 meter. Nere i urberget placeras ett system med tunnlar. Fullt utbyggt – någon gång på 2080-talet – omfattar förvaret mer än sex mil med tunnlar med plats för mer än 6 000 kopparkapslar med använt kärnbränsle. Det bergutrymme som behövs för detta under jord är cirka fyra kvadratkilometer stort.

Fotomontage föreställande ovanjordsanläggningen av det planerade Kärnbränsleförvaret i Söderviken i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Illustration: Phosworks.

Fotomontage föreställande ovanjordsanläggningen av det planerade Kärnbränsleförvaret i Söderviken i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Illustration: Phosworks.

Tio år att bygga

Efter att det första spadtaget togs är nu förberedande markarbeten ovan jord i full gång. Skogsröjning och markförberedande arbeten har genomförts och nu pågår förberedelser inför byggnation av en ny bro för kapseltransporter samt anläggande av bergupplag och vattenreningsanläggning. Samtliga arbeten ska tillsammans se till att Söderviken står redo inför byggstarten av underjordsanläggningen om ett par år.

Slutförvaret kommer att vara klart för deponering av kärnbränsle under 2030-talet och fullt utbyggt på 2080-talet.

Bygget av förvaret är extraordinärt när det gäller kärnsäkerhet. Bergtekniskt handlar det om att totalt cirka 2,7 miljoner kubikmeter berg tas ut under flera decennier.

Deponeringen av kopparkapslar med använt kärnbränsle sker nere i förvaret med specialbyggda maskiner som kan fjärrstyras med stor precision. Om något oförutsett händer ska det dock vara möjligt för operatörerna att utföra reparationer på maskinerna på plats.

Fotomontage av Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark, ovan och under jord sett från sydostlig riktning. Foto: Lasse Modin

Fotomontage av Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark, ovan och under jord sett från sydostlig riktning. Foto: Lasse Modin

Kartläggning fortsätter

Parallellt med att deponeringen påbörjas i de färdiga tunnlarna sker utsprängning av nya tunnlar. Så kommer arbetet fortsätta i runt 40 år, tills allt kärnbränsle är deponerat. Därefter ska förvaret förslutas. Under hela drifttiden fortsätter geologer arbetet med att kartlägga berget och planera för nya tunnlar.

Under första byggåret beräknas ett hundratal personer syssla med bygget. Successivt ökar antalet inblandade och under byggfasens sista, mest intensiva, del finns 300–400 personer på plats. När Kärnbränsleförvaret är i full drift arbetar där cirka 250 personer, hälften ovan och hälften under jord.