Hem Temakväll om ökade havsnivåer
Jens-Ove Näslund samtalar med Leif Reilander under under fikapausen. Foto: Kajsa Prim, SKB.

Hur mycket kan haven komma att stiga i framtiden? Det är en fråga som SKB arbetar med att besvara i sina säkerhetsanalyser. På en välbesökt temakväll i Östhammar i förra veckan berättade SKB:s klimatexpert Jens-Ove Näslund om de senaste forskningsrönen.

– De framtida havsnivåerna beror på hur mycket växthusgaser vi släpper ut, konstaterade Jens-Ove Näslund, som är docent i klimatologi och ansvarig för klimatfrågor på SKB.

För bara några veckor sedan publicerade FN:s klimatpanel, IPCC, en sammanställning över kunskapsläget när det gäller den globala uppvärmningen.

Större temperaturökning närmare polerna

Det är bister läsning. Där framgår att om vi kan trefaldiga våra ansträngningar att begränsa de globala utsläppen till medelhöga nivåer, då kan den genomsnittliga temperaturökningen år 2100 begränsas till två grader. Men om utsläppen blir oförändrat höga eller högre, ja då kan ökningen globalt bli så mycket som tre grader eller mer.

– Det skulle för Forsmarks del innebära en temperaturökning på runt fem grader. Effekten blir större ju närmare polerna man kommer, förklarade Jens-Ove Näslund.

När temperaturen ökar så stiger havsnivåerna. Det beror på flera saker, enligt Jens-Ove Näslund, bland annat på att vattenmassan expanderar när den värms upp. Men störst påverkan har ändå smältande inlandsisar. Inlandsisarna på Antarktis och Grönland innehåller tillsamman så mycket is att det motsvarar en medelhöjning av världshaven på hela 65 meter!

– De olika inlandsisarna är dock olika känsliga för en uppvärmning av klimatet. En så pass stor och långvarig temperaturökning som skulle krävas för att all is skulle smälta är inte trolig, menade han och sa att SKB trots det i ett av sina värsta scenarier faktiskt har med att större delen av isen kan vara borta om 10 000 år.

Osäkerhet i studierna

Havsnivån är av avgörande betydelse för SKB när slutförvaren, Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR, ska dimensioneras. Båda anläggningarna måste under bygg- och drifttid, fram till omkring 2075, kunna stå emot höjda havsnivåer och översvämningar vid stormtillfällen.

Så hur mycket räknar man då med att havet kan stiga i Forsmark till år 2100, som är ett årtal som IPCC använder i sin sammanställning?

– Om utsläppen av växthusgaser kommer att bli höga i framtiden räknar vi med en höjning på en till en och en halv meter. Men statistiskt går det inte heller att utesluta nivåer högre än så. Man behöver sen dessutom ta hänsyn till den tillfälliga höjning av havsytan som sker vid kraftiga stormar, och hur mycket det bidraget skulle kunna öka fram till runt år 2100.

Men det finns osäkerheter i de vetenskapliga studierna, konstaterade Jens-Ove Näslund.

– Det är stor spridning i de studier som gjorts, men flera av de senare studierna pekar på höga nivåer. Man har större kunskap i dag och mer data att bygga på. Sättet för SKB att hantera osäkerheterna är att välja lämpliga statistiska nivåer, både på höjningen av medelhavsytan och bidraget från storm, vid konstruktionen av förvaren.

Temasidor
Läs mer om klimatet på våra temasidor

Nyheter

Villkorsprövning för utbyggt SFR

I morgon, 29 november, inleds nästa steg i tillståndsprövningen för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avf...

Publicerad: 28 november 2022

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB

I den nya regeringens energipolitik är satsningar på kärnkraft en central punkt, och ny kärnkraft innebär nytt avfall. Vad in...

Publicerad: 18 november 2022

Johan Dasht utsedd till ny vd för Vattenfall Vattenkraft AB

SKB:s vd Johan Dasht kommer att tillträda som ny vd för Vattenfall Vattenkraft från och med den 1 december 2022. Johan Dasht ...

Publicerad: 7 oktober 2022