Hem Stripa gruva – där SKB:s forskning tog sin början
Stripa gruva är i dag klassat som byggnadsminne och restaurering av byggnaderna pågår. Foto: SKB.

Stripa gruva – där SKB:s forskning tog sin början

Anrika Stripa gruva i Bergslagen var på fredagen värd för årets nationella invigning av Geologins dag. SKB:s forskningschef, Peter Wikberg, deltog i evenemanget och berättade om gruvans betydelse för forskningen kring KBS-3-metoden.

Geologins dag firas traditionellt andra helgen i september med hundratals evenemang över hela landet. Årets nationella invigning var förlagd till Bergslagen och nerlagda Stripa gruva som också tjänat som laboratorium för forskning kring slutförvaring av använt kärnbränsle. SKB:s forskningschef Peter Wikberg var på plats och gav en historisk tillbakablick.

En man står framför en tegelbyggnad. Foto: SKB.

Forskningschef Peter Wikberg. Foto: SKB.

– I slutet av 1970-talet när de två första kärnkraftsreaktorerna tagits i drift blev avfallet en het politisk fråga. Villkorslagen infördes 1977 och innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärnkraftsbolagen kunde visa att avfallet kunde tas om hand på ett säkert sätt. Det var då man insåg att man måste göra forskning i realistisk underjordsmiljö, berättade Peter Wikberg under sitt föredrag.

Forskning i gruvmiljö

Platsen som valdes för forskningsverksamheten var den anrika järnmalmsgruvan Stripa där gruvdriften nyligen lagts ner. Ingen vet när gruvan först började användas, men från 1400-talet finns dokumenterat i gamla lagböcker att gruvan var i full drift och försåg traktens hyttor med malm. Stripa gruva som egentligen består av flertalet gruvschakt i området runt Guldsmedshyttan, 1,5 mil norr om Lindesberg, gick ner till 450 meters djup och hade en väl fungerande infrastruktur.

Flera forskningsprojekt genomfördes under en femtonårsperiod. Inledningsvis gav ett svensk-amerikanskt samarbetsprojekt omfattande information om hur berget rent mekaniskt reagerar på värme och om grundvattenströmning i sprickor i kristallint berg. Mellan åren 1980 och 1992 drevs verksamheten som ett internationellt projekt av OECD/NEA, kallat Stripaprojektet. Här deltog flera länder: Finland, Frankrike, Japan, Kanada, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Sverige och USA. Forskningen gällde framförallt detektering och kartläggning av sprickzoner, nuklidmigration och undersökningar av bentonitlera.

Experiment i underjorden

Under den senare perioden riktades forskningen bland annat mot hydrogeologi, kemisk transport i berget och de tekniska barriärerna. Exempel på projekt som genomfördes var ett prototypförvar där delar av KBS-3-metoden demonstrerades i halv skala. Det gjordes även försök med teknik för att försluta borrhål och plugga deponeringstunnlar.

– Slutsatserna från forskningen i Stripa gruva var att vi hade lärt oss mycket om berget och dess egenskaper, men också att vi behövde fortsätta forskningen i ett ostört berg som inte blivit påverkat av gruvdriften så som Stripa, berättade Peter Wikberg.

1986 började därför förberedelserna för ett nytt underjordiskt laboratorium norr om Oskarshamn och 1995 togs Äspölaboratoriet i drift. Forskningen i Stripa gruva fortsatte fram till 1992.

Geologi i fokus

Gruvan är i dag vattenfylld, men gruvområdet med alla de gamla byggnaderna är bevarade och sedan 2006 klassade som byggnadsminne. Något som återspeglades under firandet av Geologins dag då det bjöds på föreläsningar och guidade turer i gruvområdet. Programmet bjöd även på flertalet aktiviteter för både barn och vuxna där syftet med Geologins dag var tydligt; nämligen att öka kunskapen om geovetenskaperna, visa på nyttan med geologi och stärka geologins ställning i samhället. Under invigningen talade bland annat landshövding Rose-Marie Frebran och bland de inbjudna fanns såväl allmänhet som ett hundratal skolelever från trakten.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022