I permafrostens grepp
Hur strömmar vattnet i ett landskap som är präglat av permafrost? Och hur skulle Kärnbränsleförvaret påverka sin omgivning under sådana förhållanden? Det är frågeställningen för Grasp – ett SKB-projekt som bedrivs både på Grönland och i Forsmark.
Lika viktigt som att studera vad som händer under isen och nere i berget är det att få ökad kunskap om de processer som äger rum på markytan. Det är ju på markytan ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen skulle få effekter i form av en stråldos.
Sedan ungefär ett år tillbaka forskar Emma Bosson tillsammans med kollegan Tobias Lindborg i det så kallade Grasp-projektet om vad som händer i jordlagren och på markytan i ett landskap med permafrost. Båda studerar ett område några hundra meter från den grönländska iskanten.
Identifiera skillnader
Förkortningen Grasp ska läsas ut Greenland Analogue Surface Project. Syftet med Grasp är dels att identifiera skillnader mellan långsiktiga förändringsprocesser i ett kallt och ett tempererat klimat, dels att undersöka hur de hydrologiska egenskaperna och ekosystemens egenskaper varierar.
Emma Bossons specialområde är hydrologi – hur vattnet rör sig i landskapet och hur länge det uppehåller sig på olika ställen. Tobias Lindborg fokuserar på landskapsutvecklingen, det vill säga på de långsamma förändringsprocesser som formar landskapet, samt hur olika ämnen fördelas och transporteras i tid och rum.
Resultaten ska sedan tolkas och appliceras på ett framtida Forsmark där permafrost råder. Syftet är att förbättra de modeller som SKB använder för att analysera Kärnbränsleförvarets säkerhet på lång sikt.
Se filmen om Grasp-projektet längst upp på sidan.