Hem ”Äspölaboratoriet är både nytt och gammalt på samma gång”

Äspölaboratoriet

”Nytt och gammalt på samma gång”

Det har skett ett generationsskifte inom stora forskningsanläggningar på senare tid. Och SKB:s eget underjordslaboratorium på Äspö har inslag av både det nya och det gamla. Det blev tydligt när professor Mats Benner vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, höll seminarium.

Äspölaboratoriet är inne i ett tydligt förändringsarbete. Under mer än 30 år har SKB:s underjordslaboratorium varit en av de viktigaste platserna för forskning och teknikutveckling inför byggandet av ett slutförvar för radioaktivt avfall. Nu samverkar SKB med flera olika aktörer inom näringslivet, akademin och det offentliga, för att ställa om verksamheten. Underjordslaboratoriet ska bli en infrastruktur för forskning och innovation.

Mats Benner, professor vid Lunds universitet. Foto: SKB.

Ett nära samarbete finns till exempel med Oskarshamns kommun, via Nova FoU och Atrinova. För att ge nya infallsvinklar på vad som krävs för att utvecklingen av Äspölaboratoriet ska ge ringar på vattnet i form av innovation och regional utveckling, hade Nova FoU bjudit in professor Mats Benner från Lunds Universitet för ett seminarium. Efter att ha blivit guidad i underjordsanläggningen och även fått information om hur SKB, Nova FoU och Atrinova arbetar med att utveckla Äspölaboratoriet gav han sin syn på arbetet.

– Det är verkligen intressant att se hur ni vill växla över den här anläggningen, som byggdes för att lösa ett specifikt samhällsproblem, till att bli en samhällsresurs. Det är inte många som gör, så bara det är unikt i sig, menade Mats Benner.

Från dåtid till nutid

När han tittade djupare på vad Äspölaboratoriet verkligen är så hittade han ingredienser från såväl den gamla tidens storforskningsanläggningar som de nya moderna anläggningarna.

Den gamla tidens stora forskningsanläggningar, eller ”The Old Big Science” som Mats Benner kallade dem, växte fram efter andra världskriget och kännetecknades exempelvis av att de hade ett specifikt samhällsproblem att lösa, ofta handlade det om militära uppdrag såsom en militär forskningsanläggning, verksamheten fick kosta pengar, det fanns gott om personal och kompetens samtidigt som verksamheten ofta innehöll stora maskiner.

Nedgången för den typen av stora forskningsanläggningar kom när det visade sig att de blev för dyra, för smala i sin tillämpning och ofta för avlägset placerade. Det var då den nya tidens storforskningsanläggningar växte fram, eller ”The New Big Science” som Mats Benner kallade dem. MAX IV i Lund och SLAC* i San Francisco är två tydliga exempel där man i stället för att lösa ett specifikt problem, erbjuder teknisk utrustning som kan användas för olika tillämpningar och där forskare från i stort sett hela världen kan utnyttja anläggningen för egna experiment. Här blev likheterna tydliga med vad underjordsanläggningen på Äspö hoppas bli: En resurs för forskare från Sverige och andra länder som med hjälp av underjordsanläggningen kan genomföra egna experiment och kanske lösa en rad vitt skilda samhällsutmaningar.

Tydliga roller behövs

Men är det möjligt att göra en sådan här omvandling, frågade sig Mats Benner och gav snabbt svaret:

– Ja, självklart! Amerikanska SLAC har gjort den omställningen, liksom MAX IV som tidigare var en nedläggningshotad storforskningsanläggning och därefter omvandlades till en nationell resurs.
Det som behövs menar Mats Benner är en kärnverksamhet med någon som är ansvarig för faciliteterna. Vid sidan av det behövs ett tydligt ägarskap och en tydlig anknytning till lärosäten och finansieringsmöjligheter.

– Jag tycker att det här är ett mycket intressant fall och kanske kan hela det här området tillsammans med Simpevarpshalvön bli en testbädd för hur man tar tillvara kunskap och kompetens. Om jag var i er situation skulle jag redan nu starta en dokumentation av hur förändringen av Äspölaboratoriet går till, avslutade Mats Benner.

* SLAC – Stanford Linear Accelerator Center vid Stanford University i San Francisco.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022