Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.
SKB:s vd om mervärdesavtalet
Mervärdesavtalet mellan Östhammars och Oskarshamns kommuner, SKB och våra ägare har varit en aktuell fråga i medierna. Här förklarar SKB:s vd Christopher Eckerberg bakgrunden till att det finns ett mervärdesavtal och hur det fungerar.
Hur kom mervärdesavtalet till?
— Mervärdesavtalet kom till på Oskarshamns och Östhammars kommuners initiativ och innebär att SKB och SKB:s ägare åtar sig att skapa värden för 1,5 – 2 miljarder kronor i kommunerna. Den kommun som SKB inte valde för slutförvaret – Oskarshamn – får 75 procent av värdena och Östhammar får 25 procent. Avtalet tecknades år 2009, strax innan SKB valde i vilken kommun man vill förlägga slutförvaret. Där anges också att kommunerna ska ha en ersättning för att kunna ha en organisation som hanterar de här frågorna.
Vilken nytta har SKB av mervärdesavtalet?
— SKB vill att båda orterna är väl rustade så att vi och våra ägare långsiktigt, i decennier, kan driva våra anläggningar och ha möjlighet att rekrytera kompetent personal. Det är också viktigt att det finns ett brett näringsliv då vi är beroende av underleverantörer.
Vad är en mervärdesinsats egentligen?
— Det kan vara satsningar på infrastruktur, utbildning, lokala näringslivet eller föreningslivet. Några exempel är att vi stöttar företagsinkubatorn Atrinova så att forskning från Äspölaboratoriet i Oskarshamn kommersialiseras och blir till nya företag. Det kan också vara att vägar blir säkrare och underlättar för pendlare. Det behöver alltså inte handla om pengar i kronor och ören. Jobb som skapas på plats i kommunerna kan till exempel räknas som ett mervärde.
Hur väljer man vilka satsningar som görs inom ramen för mervärdesavtalet?
— Många av satsningarna fanns med redan i själva avtalet. I övrigt utreds och analyseras olika frågor och ofta är det kommunernas prioriteringar om vilka insatser som ska göras som styr. Utvärderingar görs också när insatsen närmar sig sitt slut. Generellt gäller att satsningarna ska vara till nytta både för kommunerna, för SKB och våra ägare.
Varför startades Föreningslyftet och vad har det inneburit?
— Föreningslyftet syftar till att stötta de ideella krafterna i kommunerna. Tanken är att föreningarna kan få stöd för att investera i anläggningar, evenemang etcetera för att göra kommunerna och de olika tätorterna mer attraktiva att bo och leva i. Kombinationen av aktiva föreningar och en viss stöttning gör mycket för att utveckla civilsamhället och det är något som även alla våra anställda och deras familjer har nytta av.
Tycker du att det är rimligt att det finns ett sådant här avtal?
— Ja, det tycker jag. Syftet är att bidra till utvecklingen i de kommuner där SKB har verksamhet och planerar för framtida anläggningar.
Fotnot: Du kan läsa om SKB Näringslivsutveckling AB – en del av mervärdesavtalet – på www.skbnu.se
Nyheter
SKB bjuder in till samråd
Publicerad: 2 oktober 2024
Nu fastställs villkoren för SKB:s största byggprojekt – slutförvaret av använt kärnbränsle
Publicerad: 12 september 2024
Sveriges Radio Ekot rapporterar om det historiska avfall som behöver tas upp från SFR
Publicerad: 19 augusti 2024
”Livets träd” lever vidare
Publicerad: 28 juni 2024
Internationell konferens för slutförvarsfrågor på Äspö
Publicerad: 27 juni 2024