Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Stripa gruva är i dag klassat som byggnadsminne och restaurering av byggnaderna pågår. Foto: SKB.

Stripa gruva – där SKB:s forskning tog sin början

Anrika Stripa gruva i Bergslagen var på fredagen värd för årets nationella invigning av Geologins dag. SKB:s forskningschef, Peter Wikberg, deltog i evenemanget och berättade om gruvans betydelse för forskningen kring KBS-3-metoden.

Geologins dag firas traditionellt andra helgen i september med hundratals evenemang över hela landet. Årets nationella invigning var förlagd till Bergslagen och nerlagda Stripa gruva som också tjänat som laboratorium för forskning kring slutförvaring av använt kärnbränsle. SKB:s forskningschef Peter Wikberg var på plats och gav en historisk tillbakablick.

En man står framför en tegelbyggnad. Foto: SKB.

Forskningschef Peter Wikberg. Foto: SKB.

– I slutet av 1970-talet när de två första kärnkraftsreaktorerna tagits i drift blev avfallet en het politisk fråga. Villkorslagen infördes 1977 och innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärnkraftsbolagen kunde visa att avfallet kunde tas om hand på ett säkert sätt. Det var då man insåg att man måste göra forskning i realistisk underjordsmiljö, berättade Peter Wikberg under sitt föredrag.

Forskning i gruvmiljö

Platsen som valdes för forskningsverksamheten var den anrika järnmalmsgruvan Stripa där gruvdriften nyligen lagts ner. Ingen vet när gruvan först började användas, men från 1400-talet finns dokumenterat i gamla lagböcker att gruvan var i full drift och försåg traktens hyttor med malm. Stripa gruva som egentligen består av flertalet gruvschakt i området runt Guldsmedshyttan, 1,5 mil norr om Lindesberg, gick ner till 450 meters djup och hade en väl fungerande infrastruktur.

Flera forskningsprojekt genomfördes under en femtonårsperiod. Inledningsvis gav ett svensk-amerikanskt samarbetsprojekt omfattande information om hur berget rent mekaniskt reagerar på värme och om grundvattenströmning i sprickor i kristallint berg. Mellan åren 1980 och 1992 drevs verksamheten som ett internationellt projekt av OECD/NEA, kallat Stripaprojektet. Här deltog flera länder: Finland, Frankrike, Japan, Kanada, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Sverige och USA. Forskningen gällde framförallt detektering och kartläggning av sprickzoner, nuklidmigration och undersökningar av bentonitlera.

Experiment i underjorden

Under den senare perioden riktades forskningen bland annat mot hydrogeologi, kemisk transport i berget och de tekniska barriärerna. Exempel på projekt som genomfördes var ett prototypförvar där delar av KBS-3-metoden demonstrerades i halv skala. Det gjordes även försök med teknik för att försluta borrhål och plugga deponeringstunnlar.

– Slutsatserna från forskningen i Stripa gruva var att vi hade lärt oss mycket om berget och dess egenskaper, men också att vi behövde fortsätta forskningen i ett ostört berg som inte blivit påverkat av gruvdriften så som Stripa, berättade Peter Wikberg.

1986 började därför förberedelserna för ett nytt underjordiskt laboratorium norr om Oskarshamn och 1995 togs Äspölaboratoriet i drift. Forskningen i Stripa gruva fortsatte fram till 1992.

Geologi i fokus

Gruvan är i dag vattenfylld, men gruvområdet med alla de gamla byggnaderna är bevarade och sedan 2006 klassade som byggnadsminne. Något som återspeglades under firandet av Geologins dag då det bjöds på föreläsningar och guidade turer i gruvområdet. Programmet bjöd även på flertalet aktiviteter för både barn och vuxna där syftet med Geologins dag var tydligt; nämligen att öka kunskapen om geovetenskaperna, visa på nyttan med geologi och stärka geologins ställning i samhället. Under invigningen talade bland annat landshövding Rose-Marie Frebran och bland de inbjudna fanns såväl allmänhet som ett hundratal skolelever från trakten.

Nyheter

Elever 3D-printar kamerahållare för geologer
Adam Rönnbäck och Nicolas Friman , elever på Additivt Teknikcenter i Hultsfred. En automatiserad kamerahållare till geologernas fotogrammetriutrustning - det håller två LIA-elever från Additivt Teknikcenter i Hultsfred på att ta fram. Tack vare de kontakter som skapades mellan SKB och Additivt Tekni…

Publicerad: 17 maj 2024

Furetank utsedd till Årets Rederi 2024
Furetank Rederi AB, som på uppdrag av SKB driver och bemannar transportfartyget m/s Sigrid, har mottagit utmärkelsen Årets Rederi av branschorganisationen Svensk Sjöfart. Utmärkelsen Årets Rederi, som instiftades av branschorganisationen Svensk Sjöfart förra året, har i syfte att hylla innovativa oc…

Publicerad: 3 maj 2024

Högt förtroende och fortsatt starkt stöd för SKB:s anläggningar
Förtroendet för SKB är högt och stödet för kommande slutförvarsanläggningar är fortsatt starkt. Det visar Novus årliga opinionsundersökning i Oskarshamn och Östhammars kommuner. Under våren 2024 har SKB låtit undersökningsföretaget Novus genomföra opinionsundersökningar i de två kommunerna där SKB h…

Publicerad: 25 april 2024

SKB gästar teknikskola i Hultsfred när nya lokaler invigs
2023 skänkte SKB sin staplingsrobot till Additivt Teknikcenter i Hultsfred. Staplingsroboten får nu nytt liv i teknikskolans nya lokaler.

Publicerad: 28 mars 2024

SKB:s Benjamin Rönne-Petersen utsedd till expert i regeringens utredning om ny kärnkraft
I början av mars meddelade Klimat- och näringslivsdepartementet att experterna som ska stödja utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” var utsedda. Bland experterna fanns SKB:s bolagsjurist Benjamin Rönne-Petersen som ska bidra med sina erfarenheter i utredningsarbetet. Leder utredninge…

Publicerad: 14 mars 2024

Publicerad: 17 september 2014