Denna text är äldre än 8 år och kan innehålla inaktuell information.

Stort intresse för seismologi

Seismologi är ett ämne som engagerar. Det blev tydligt när Reynir Bödvarsson, seismolog från Uppsala universitet, föreläste på SKB:s temakväll i Österbybruk i förra veckan.

Det är spännande med jordbävningar. I Sverige är vi inte så vana vid att marken skakar under fötterna, men ibland händer det faktiskt. Så var det för några veckor sedan. Så långt söderut som i Norduppland kunde man känna ett skalv som hade sitt epicentrum i Härjedalen.

– Det skalvet låg runt fyra på Richterskalan, vilket är mycket för att vara i Sverige. Ungefär vart tionde år har vi ett så pass kraftigt skalv här, berättade Reynir Bödvarsson på SKB:s temakväll.

Reynir Bödvarsson är en av Sveriges mest kända och kunniga seismologer. Så fort det händer något som har med jordbävningar eller vulkaner att göra någonstans ute i världen är det till honom som medierna vänder sig för information.

Känsliga instrument

Till vardags arbetar han vid Uppsala universitet och ansvarar bland annat för Svenska nationella seismiska nätet som har 67 mätstationer utplacerade runt om i landet för att registrera vad som händer i den svenska jordskorpan.

– Genom att mäta hur den rör sig kan vi kartlägga jordens inre. Instrumenten är enormt känsliga och samlar in data om alla rörelser i jordskorpan. Vi samarbetar också med SKB och gör seismiska mätningar i området kring Forsmark där man planerar att bygga Kärnbränsleförvaret, berättade han och menade att Sveriges berggrund generellt sett är tyst.

Vår jordskorpa är cirka 40 kilometer tjock, gammal och kall. Att ett stort skalv skulle kunna hända här är inte troligt, men vi kan å andra sidan inte utesluta det helt. Sverige ligger inte vid en plattgräns, men skalv inom en kontinentalplatta sker också, även om de är ovanliga, sa han och visade upp en karta över Sverige där alla ”händelser” det senaste året var markerade med röda prickar.

Kontinenterna driver isär

Hur många skalv har vi då i Sverige varje år? Ja, det är ganska många fast de är mycket små, enligt Reynir Bödvarsson.

– De seismiska stationerna registerar cirka 800-900 skalv per år. Majoriteten är så kallade mikroskalv. Det vill säga de har en magnitud på mellan 0 och 1 på Richterskalan. Ungefär tio skalv per år når över 2 och ett skalv per år når 3 på samma skala, sa han.

De cirka 30 personer som tagit sig till Österbyskolan fick också veta att det för 250 miljoner år sedan bara fanns en enda stor superkontinent – Pangea.

– Teorin att kontinenterna driver isär har funnits ända sedan i slutet av 1500-talet men utvecklades vidare i början av 1900-talet. Men på den tiden hade man inga bevis för att hypotesen var riktig. Det är tack vare våra moderna mätmetoder som vi nu kan konstatera att det stämmer och att motorn i processen är värmen i jordens inre.

Fakta

Vad händer om det inträffar ett stort jordskalv i Kärnbränsleförvarets närhet i samband med en istid? Den frågan måste SKB kunna svara på i sina säkerhetsanalyser. Därför bedriver SKB sedan länge forskning kring jordskalv och deras processer.

MER INFORMATION

Nyheter

Stor internationell konferens på Äspölaboratoriet i Oskarshamn
SKB och Äspölaboratoriet är under vecka 37 värd för en stor internationell konferens organiserad av Internationella atomenergiorganet IAEA:s Waste Technology Section - Division of Nuclear Fuel Cycle and Waste Technology. Konferensen handlar om att utbyta erfarenheter kring vad som behöver göras och …

Publicerad: 13 september 2023

IAEA:s generaldirektör besökte SKB
Den här veckan besökte det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi Sverige. Under sitt Sverigebesök har generaldirektören träffat SKB vid två tillfällen.

Publicerad: 30 augusti 2023

Stefan Engdahl ny vd för SKB
Stefan Engdahl har utsetts till ny vd för SKB. Han kommer närmast från Trafikverket där han idag är planeringsdirektör med ansvar för planering av statlig infrastruktur för vägar, järnvägar samt långsiktigt även för sjö- och luftfart.

Publicerad: 14 augusti 2023

SKB tecknar samverkansavtal med Skanska för utbyggnad av SFR
SKB har tecknat samverkansavtal med Skanska gällande utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Projektet innefattar att projektera och bygga sex nya bergssalar med en längd av 240–275 meter i urberget i Forsmark.

Publicerad: 24 juli 2023

Miljödom för utbyggnad av Forsmarks hamn
SKB har idag fått miljötillstånd för att bygga ut och bedriva verksamhet i Forsmarks hamn. Domen meddelades av Mark- och miljödomstolen och reglerar bland annat buller, transporter samt annan påverkan på omgivningen.

Publicerad: 13 juli 2023

Publicerad: 7 november 2014