Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Allan Hedin är ansvarig för säkerhetsanalyser på SKB.

SKB:s svar om kopparkorrosion

Frågan om hur koppar korroderar i rent syrgasfritt vatten är omtvistad. En del forskningsresultat inom området kan fortfarande inte förklaras. SKB svarar nu Strålsäkerhetsmyndigheten på begäran om kompletteringar. Samtidigt drivs flera experiment för att öka kunskapen på området.

Debatten om hur koppar korroderar i rent syrgasfritt vatten har pågått sedan 1980-talet. KTH-forskaren Gunnar Hultquist publicerade då data som han ansåg tydde på att korrosionen är mer omfattande än vad forskarna hittills förutsagt. Han baserade sin tolkning på att han visat att det utvecklas vätgas vid försök med koppar i rent vatten.

Andra forskare försökte upprepa resultaten från Hultquists försök utan att lyckas. Inte heller hittade man några spår av den fasta korrosionsprodukt som borde bli resultatet av den föreslagna reaktionen. Under de senaste fem åren har Hultquist publicerat resultat av nya experiment där små mängder vätgas bildats när koppar stått i kontakt med rent syrgasfritt vatten och i januari i år publicerade forskare vid Studsvik liknande resultat.

Vätgas har bildats

– Det tycks inte råda något tvivel om att små mängder vätgas verkligen bildas i de här experimenten. Den intressanta frågan är i stället var den kommer ifrån och den frågan har ännu inget svar, säger Allan Hedin som är ansvarig för säkerhetsanalyser på SKB.

I rapporten från Studsviksförsöket pekar författarna själva på att det är viktigt att utreda vilken betydelse de föroreningar som uppmättes i vattnet efter experimentet har, innan några definitiva slutsatser dras. Dessutom finns andra vetenskapliga data, både äldre och helt nya studier, som talar för att den av Hultqvist föreslagna reaktionen inte sker.

– I säkerhetsanalysen SR-Site, som låg till grund för vår ansökan om att bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark, räknade vi ändå på ett fall där vi antog att processen finns. Den beräkningen visade att inverkan på kopparkapslarnas livslängd i förvaret blir försumbar, berättar Allan Hedin.

Nyligen har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) begärt in kompletteringar till SKB:s ansökan om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten. Att begära in kompletteringar är helt normalt vid prövningar av ansökningar. SKB har till exempel tidigare blivit uppmanade att lämna in kompletteringar när det gäller frågor kring kärnbränslet och biosfären.

Försumbar effekt på säkerheten

Kompletteringarna när det gäller kopparkorrosion handlar främst om beräkningar av de långsiktiga effekterna av korrosion i syrgasfritt vatten under olika omständigheter och i kombination med andra korrosionsprocesser.

– Vi kan relativt enkelt svara på huvuddelen av SSM:s frågor och visa att de fall de efterfrågar har försumbar effekt på säkerheten, konstaterar Allan Hedin.

Men för en delfråga saknas tillräckligt med data för att SKB ska kunna göra beräkningar.

– Det gäller vad som händer om korrosionsprocessen finns i kombination med att dels bufferten försvunnit – något som eventuellt kan hända ett fåtal kapslar efter hundratusentals år – och dels med att mikrober därefter satt sig på kapselns yta och påskyndar korrosionen genom att förbruka den vätgas som bildas.

Forskningen fortsätter

SKB forskar därför vidare – såväl om kopparkorrosion i rent syrgasfritt vatten som om andra korrosionsformer. Både teoretiska studier och laboratorieförsök pågår och fler kommer att sättas igång inom kort. Allan Hedin förklarar SKB:s strategi:

– Högst på prioritetslistan står att reda ut varifrån vätgasen kommer – är det från kopparkorrosion eller från något annat? Därifrån kan man gå vidare och ta reda på om orsaken till vätgasbildningen har någon betydelse för kopparkapslarna i ett slutförvar.

Under nästa år kommer SKB att lämna en uppdaterad redovisning av kunskapsläget för korrosion i rent syrgasfritt vatten till SSM.

FAKTA

Korrosion i Kärnbränsleförvaret

I Kärnbränsleförvaret är det använda bränslet inkapslat i kopparbehållare. Kapslarna är i sin tur omgivna av en buffert som består av tät lera.
Korrosionen av kapseln begränsas av i vilken takt transporten av skadliga ämnen genom bufferten går. Den transporten är oerhört långsam så länge bufferten finns kvar, vilket den normalt förväntas göra i över en miljon år.
Sulfidkorrosion är den absolut viktigaste korrosionsprocessen i Kärnbränsleförvaret.
I normalfallet, det vill säga när bufferten finns kvar, korroderar ungefär fem millimeter av det 50 millimeter tjocka kopparhöljet bort på en miljon år.


Se en filmad intervju med Allan Hedin om kopparkorrosion.

Nyheter

Stor internationell konferens på Äspölaboratoriet i Oskarshamn
SKB och Äspölaboratoriet är under vecka 37 värd för en stor internationell konferens organiserad av Internationella atomenergiorganet IAEA:s Waste Technology Section - Division of Nuclear Fuel Cycle and Waste Technology. Konferensen handlar om att utbyta erfarenheter kring vad som behöver göras och …

Publicerad: 13 september 2023

IAEA:s generaldirektör besökte SKB
Den här veckan besökte det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi Sverige. Under sitt Sverigebesök har generaldirektören träffat SKB vid två tillfällen.

Publicerad: 30 augusti 2023

Stefan Engdahl ny vd för SKB
Stefan Engdahl har utsetts till ny vd för SKB. Han kommer närmast från Trafikverket där han idag är planeringsdirektör med ansvar för planering av statlig infrastruktur för vägar, järnvägar samt långsiktigt även för sjö- och luftfart.

Publicerad: 14 augusti 2023

SKB tecknar samverkansavtal med Skanska för utbyggnad av SFR
SKB har tecknat samverkansavtal med Skanska gällande utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Projektet innefattar att projektera och bygga sex nya bergssalar med en längd av 240–275 meter i urberget i Forsmark.

Publicerad: 24 juli 2023

Miljödom för utbyggnad av Forsmarks hamn
SKB har idag fått miljötillstånd för att bygga ut och bedriva verksamhet i Forsmarks hamn. Domen meddelades av Mark- och miljödomstolen och reglerar bland annat buller, transporter samt annan påverkan på omgivningen.

Publicerad: 13 juli 2023

Publicerad: 16 april 2012