”SKB:s finansiering är robust”

Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

”SKB:s finansiering är robust”

Finansieringen av det svenska kärnavfallsprogrammet är robust, och det finns ett historiskt och långsiktigt ansvarstagande från industrins sida. Det menar SKB:s vd Christopher Eckerberg. Just nu genomför Strålsäkerhetsmyndigheten på uppdrag av regeringen en översyn av lagstiftningen kring kärnavfallsprogrammets finansiering. I samband med detta har det påståtts att det skulle saknas pengar för att finansiera SKB och kärnavfallsprogrammet. Det är en beskrivning som SKB:s vd Christopher Eckerberg vänder sig starkt emot.

– Jag har precis som många andra följt debatten om finansieringsfrågan, och det är med förvåning jag noterat vissa påståenden om att Kärnavfallsfonden skulle vara starkt underfinansierad. Det stämmer inte. Det finns dryga 50 miljarder fonderat i dag, och det ska betalas in ytterligare avgifter i decennier framöver.

Varifrån kommer uppgifterna om att det skulle saknas upp emot 30 miljarder i fonden?

– Det härstammar från ett årsgammalt räkneexempel där man använt sig av en orimligt låg real ränta på lång sikt, och där räntan i det här fallet motsvarar den förväntade avkastningen från fonden. Och det är klart, om du förändrar vissa parametrar upp eller ned så påverkar du slutsumman på sista raden i beräkningen.

Vilken långsiktig ränta är mer rimlig?

– I räkneexemplet där de 30 miljarderna förts fram har man utgått från dagens låga räntenivåer, och använt sig av en långsiktig ränta på cirka en halv procent. När vi har bett experter titta på jämförbara exempel i Sverige och Europa har de rekommenderat en nivå på någonstans runt tre procent. Värt att notera är att om man tittar på hur fonden har utvecklats historiskt så ligger den årliga avkastningen på drygt fem procent.

Borde avgiften till Kärnavfallsfonden höjas eller sänkas?

– Det får framtida beräkningar och analyser utvisa. Det viktiga är att det blir rätt avgift, och att de uppdaterade beräkningar som görs vart tredje år baseras på bästa tillgängliga kunskap. Det är det som är finessen med dagens system, att avgiften kan justeras både upp och ned. Det är en av hörnstenarna i det svenska finansieringssystemet som blivit ett internationellt föredöme.

Fakta

Sedan mitten av 70-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för kärnavfallshanteringen i Sverige. Det är ägarna av kärnkraftverken som enligt gällande lagar ska svara för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara det använda kärnbränslet och kärnavfallet, samt för att riva kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar.

SKB gör regelbundet, på uppdrag från sina ägare, en beräkning av de framtida kostnaderna. Den lämnas vart tredje år till Strålsäkerhetsmyndigheten som efter granskning lämnar förslag till regeringen om avgift för de kommande åren. Avgiften har hittills pendlat mellan ett och två öre per levererad kilowattimme el från kärnkraftverken. För perioden 2012–2014 har regeringen beslutat att den ska ligga på cirka två öre. För Barsebäck som inte är i drift blir det av naturliga skäl inte en avgift per producerad kilowattimme kärnkraftsel, utan en årlig summa som fastställs av regeringen.

Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden och placeras främst i statsobligationer och så kallade säkerställda bostadsobligationer. En mindre del placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

Publicerad: 2 april 2013