SKB kommenterar förslag till ny kärnavfallsavgift

Sverige har ett robust finansieringssystem med tydlig rollfördelning där kärnkraftsindustrin, SKB:s ägare, tar det fulla ansvaret för finansieringen av det svenska kärnavfallsprogrammet. Det finns i dag drygt 74 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden och industrin ställer även säkerheter på stora summor utöver det.

Riksgälden har nu presenterat sitt förslag till ny kärnavfallsavgift, baserat på SKB:s kostnadsberäkning, Plan 2022, som lämnades in i september förra året. Förslaget innebär en ökning av avgiften från dagens 4,2 öre per kilowattimme till 7,3 öre för perioden 2024-2026.

Anna Porelius, kommunikationschef SKB. Foto Mikael Wallerstedt

– SKB:s beräkningar visar på ökade kostnader med 20 miljarder vilket är det som Riksgälden nu ska ta ställning till och beräkna nya avgifter på. Kostnadsökningarna beror bland annat på att tillståndsprövningarna för våra slutförvarsanläggningar har tagit längre tid än beräknat och de prövningarna pågår fortfarande. Dessutom har vi, som många andra, behövt ta höjd för prisökningar, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.

– Vi har kommit längre när det gäller projektering av de slutförvarsanläggningar som vi ska bygga, och börjat handla upp på marknaden. Det gör också att vi har mer information att bygga prognoserna på. Detsamma gäller för nedmontering och rivning av de reaktorer som stängts ned.

Förslaget går nu ut på remiss, sista svarsdag är 31 augusti 2023. Vi kommer nu att gå igenom Riksgäldens förslag på avgifter och därefter ge våra synpunkter i vårt remissvar. Det är slutligen regeringen som fattar beslut om kärnavfallsavgifter.

Bakgrund

Sedan mitten 1970-talet har kärnkraftsföretagen avsatt pengar som ska täcka samtliga kostnader för att ta hand om och slutförvara det använda kärnbränslet. Dessa fonderas i Kärnavfallsfonden som i dagsläget uppgår till 74 miljarder. Finansieringen tas ut som en avgift på elproduktionen som beslutas av regeringen utifrån förslag från Riksgälden. Enligt den senaste beräkningen, Plan 2022, kommer den totala kostnaden för det svenska kärnavfallsprogrammet, från start till mål, att uppgå till cirka 171 miljarder kronor. Vart tredje år gör nya kostnadsberäkningar för att långsiktigt säkerställa att det finns tillräckliga medel i fonden.

Nyheter

Stor internationell konferens på Äspölaboratoriet i Oskarshamn
SKB och Äspölaboratoriet är under vecka 37 värd för en stor internationell konferens organiserad av Internationella atomenergiorganet IAEA:s Waste Technology Section - Division of Nuclear Fuel Cycle and Waste Technology. Konferensen handlar om att utbyta erfarenheter kring vad som behöver göras och …

Publicerad: 13 september 2023

IAEA:s generaldirektör besökte SKB
Den här veckan besökte det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi Sverige. Under sitt Sverigebesök har generaldirektören träffat SKB vid två tillfällen.

Publicerad: 30 augusti 2023

Stefan Engdahl ny vd för SKB
Stefan Engdahl har utsetts till ny vd för SKB. Han kommer närmast från Trafikverket där han idag är planeringsdirektör med ansvar för planering av statlig infrastruktur för vägar, järnvägar samt långsiktigt även för sjö- och luftfart.

Publicerad: 14 augusti 2023

SKB tecknar samverkansavtal med Skanska för utbyggnad av SFR
SKB har tecknat samverkansavtal med Skanska gällande utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Projektet innefattar att projektera och bygga sex nya bergssalar med en längd av 240–275 meter i urberget i Forsmark.

Publicerad: 24 juli 2023

Miljödom för utbyggnad av Forsmarks hamn
SKB har idag fått miljötillstånd för att bygga ut och bedriva verksamhet i Forsmarks hamn. Domen meddelades av Mark- och miljödomstolen och reglerar bland annat buller, transporter samt annan påverkan på omgivningen.

Publicerad: 13 juli 2023

Publicerad: 4 juli 2023