SKB kommenterar förslag till ny kärnavfallsavgift

Sverige har ett robust finansieringssystem med tydlig rollfördelning där kärnkraftsindustrin, SKB:s ägare, tar det fulla ansvaret för finansieringen av det svenska kärnavfallsprogrammet. Det finns i dag drygt 74 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden och industrin ställer även säkerheter på stora summor utöver det.

Riksgälden har nu presenterat sitt förslag till ny kärnavfallsavgift, baserat på SKB:s kostnadsberäkning, Plan 2022, som lämnades in i september förra året. Förslaget innebär en ökning av avgiften från dagens 4,2 öre per kilowattimme till 7,3 öre för perioden 2024-2026.

Anna Porelius, kommunikationschef SKB. Foto Mikael Wallerstedt

– SKB:s beräkningar visar på ökade kostnader med 20 miljarder vilket är det som Riksgälden nu ska ta ställning till och beräkna nya avgifter på. Kostnadsökningarna beror bland annat på att tillståndsprövningarna för våra slutförvarsanläggningar har tagit längre tid än beräknat och de prövningarna pågår fortfarande. Dessutom har vi, som många andra, behövt ta höjd för prisökningar, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.

– Vi har kommit längre när det gäller projektering av de slutförvarsanläggningar som vi ska bygga, och börjat handla upp på marknaden. Det gör också att vi har mer information att bygga prognoserna på. Detsamma gäller för nedmontering och rivning av de reaktorer som stängts ned.

Förslaget går nu ut på remiss, sista svarsdag är 31 augusti 2023. Vi kommer nu att gå igenom Riksgäldens förslag på avgifter och därefter ge våra synpunkter i vårt remissvar. Det är slutligen regeringen som fattar beslut om kärnavfallsavgifter.