Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Satsa på mer forskning i Oskarshamn

Forskningsmöjligheterna i Oskarshamnsregionen bör stärkas och utvecklas. Det var ett 80-tal forskare från hela landet eniga om efter att ha diskuterat frågan under en tvådagarskonferens i Kalmar i början av november.

Det var bred uppslutning när Kungliga Tekniska högskolan och Nova Utbildning, FoU och Affärsutveckling bjöd in till konferens om framtida vetenskapliga möjligheter i Oskarshamnsregionen. Ett 80-tal forskare från landets största universitet och högskolor fanns representerade. Och alla var eniga om att det finns goda förutsättningar för att utveckla forskningsmöjligheterna i Oskarshamnsregionen.

De två större satsningarna som diskuterades handlade om två framtida forskningslaboratorier. Det ena är en vidareutveckling av Äspölaboratoriet till ett nationellt Geosfärslaboratorium och det andra ett nytt laboratorium för att studera strålningseffekter på olika material.

Planeringsbidrag sökt

Arbetet kring Geosfärslaboratoriet har kommit längts. Förslaget innebär att Äspölaboratoriet ska utvecklas till en forskningsinfrastruktur där forskare från hela landet kan utnyttja såväl underjordsanläggningen som den unika databasen med mätdata från Äspö och platsundersökningen i Oskarshamn. Flera tankar kring möjliga forskningsområden presenterades under konferensen, bland annat nämndes forskning inom geohydrologi, grundvattenkemi och mikrobiologi.

I våras lämnades en ansökan om planeringsbidrag för Geosfärslaboratoriet in till Vetenskapsrådet. 30 forskare från landets större högskolor och universitet ställde sig då bakom ansökan och stödet har inte minskat, snarare tvärtom.

– Ansökan stöds av de flesta universitet i Sverige och det här skulle vara en stor vetenskaplig möjlighet för Oskarshamnsregionen, sa professor Georgia Destouni från Stockholms universitet, som står som huvudsökande.

Stort behov av ett framtida RadLab

Konferensens andra dag fokuserade på tankarna kring RadLab – ett laboratorium för att undersöka strålningseffekter på olika material. Här finns ett tydligt och konkret behov från såväl industrin som vetenskapssamhället, menade Mats Jonsson, professor i kärnkemi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

– Kunskapen om strålningseffekter på material är avgörande frågor för flera parter, naturligtvis för kärnkraftverken, men även för framtida fusionsreaktorer, acceleratorsystem och rymdfarkoster. Flera organisationer i landet har redan visat intresse för en sådan här satsning, och vi har också fått intressenter från internationellt håll.

För ett litet land som Sverige är det en fördel att samla kompetens och forskningsinsatser till en plats, menade Mats Jansson. Samtidigt som ett gemensamt laboratorium för dessa frågor kan vara en stark plattform för nationellt och internationellt samarbete.

– Ett RadLab i Oskarshamnregionen skulle kunna bli en del av den kärntekniska infrastruktur som redan finns där, sa Mats Jonsson.

Starkt stöd från forskarna

Under dagen diskuterades även möjligheterna för Oskarshamn att bli värd för ”Demosite Oskarshamn” som är en utvecklings- och demonstrationsplattform med syftet att kommersialisera innovationer bland annat från de båda andra forskningssatsningarna.

Under konferensens avslutning var det flera av deltagarna som uttryckte sitt stöd för idéerna som presenterats. Ulf Karlsson, professor i materialfysik vid Kungliga Tekniska högskolan, som varit ordförande och tillika initiativtagare för konferensen var nöjd med de båda dagarna.

– Det är helt uppenbart att det nationella Geosfärslaboratoriet har hittat sina vägar in i det vetenskapliga samhället. Och oavsett vad svaret blir på ansökan om planeringsbidrag från Vetenskapsrådet tycker jag att ni ska fortsätta jobba med dessa idéer, för Äspölaboratoriet är redan en unik infrastruktur.

Bengt Karlsson, rektor på Nova, underströk hur viktig forskningen är för regionen och att genomföra den tillsammans med industrin kan bli en än kraftfullare motor för den regionala utvecklingen.

– Från Oskarshamns håll har vi framför allt viljan och energin att stötta den här utvecklingen och vi är redo att ta det här vidare, sa han.

Fakta

Konferensen Scientific Possibilities in the Oskarshamn Region in Kalmar County arrangerades i samverkan mellan Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Nova utbildning, FoU och Affärsutveckling, Oskarshamns kommun, Länsstyrelsen i Kalmar, SKB och Regionförbundet i Kalmar län.

Nyheter

Naturvård i praktiken
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 23 november 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Klart med finansieringen för utbyggnad av väg 288
Nu står det klart att väg 288 kan byggas ut. Östhammars kommun har fått finansiering genom mervärdesavtalet med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Vägen utgör en viktig länk mellan Uppsala och Östhammar och är av stor vikt för kompetensförsörjningen i regionen. Finansieringen gör det möjligt att bygg…

Publicerad: 2 november 2023

Många vägar till SKB
Alla vägar bär till Rom sägs det. Och många vägar kan bära till SKB. Det stämmer väl in på Marcus, Annica och Lina som alla hittat sin egen väg till underhållsavdelningen på Clab, mellanlagret för använt kärnbränsle. Marcus Olsson, Annica Lundsten och Lina Karlsson jobbar alla sedan en tid tillbaka …

Publicerad: 30 oktober 2023

Ny geologibyggnad blir grönt centrum i Söderviken
Planen är att byggnaden ska uppföras i början på nästa år och driftsättas under våren 2025.

Publicerad: 20 oktober 2023

Publicerad: 9 november 2012