Denna text är äldre än 10 år och kan innehålla inaktuell information.

Så mycket kostar rivning

Vad kostar det att riva en kärnkraftsreaktor och hur ska man gå tillväga? Det beskrivs i de rivningsstudier som nu tagits fram för respektive anläggning. Studierna har gjorts av SKB och kärnkraftsbolagen gemensamt.

Sedan tidigare finns det en rivningsstudie för Barsebäcks kärnkraftverk som redan stängts av och väntar på rivning. Vid halvårsskiftet blev även rivningsstudier för Forsmark, Ringhals och Oskarshamn klara. Här handlar det om kärnkraftsreaktorer som ska rivas någon gång i framtiden.

– Det vi har gjort nu är specifika studier för respektive anläggning. Studierna ger oss en mer detaljerad uppfattning om rivningskostnaderna och kommer att fungera som ett underlag när avgiften till Kärnavfallsfonden ska fastställas inom ramen för arbetet med plankalkylen, berättar Fredrik De la Gardie, utredningsingenjör för avveckling av kärntekniska anläggningar på SKB.

Internationella jämförelser

Hur stora kostnaderna är för att riva kärnkraftverk är en fråga som har debatterats mycket. Internationella jämförelser har gjorts bland annat med Tyskland där rivningar visat sig bli dyrare än de svenska uppskattningarna.

– Den största skillnaden mellan oss och till exempel Tyskland är hur avfallssystemet är uppbyggt. I Tyskland tar man ner delar i mindre komponenter vilket tar längre tid och kostar mer. Vi tänker använda större behållare och har ett fördelaktigare system ur ett avvecklingsperspektiv, säger Fredrik De la Gardie.

I de rivningsstudier som nu gjorts uppskattar man kostnaden per kärnkraftverk till mellan fyra och sju miljarder kronor. Att genomföra en rivning beräknas ta mellan fem och sju år per reaktor.

Påslag för osäkerheter

Men resultaten från studierna ger bara en referenskostnad. När SKB ska uppskatta kostnaderna i den plankalkyl som lämnas till myndigheterna nästa gång i början av 2014 kommer ett påslag för osäkerheter att göras.

– För det är klart att det alltid finns flera osäkerheter i framtiden som kommer att påverka kostnaderna. Vi gör så gott vi kan utefter den kunskap vi har i dag och de förutsättningar vi känner till nu. Ändras förutsättningarna så ändras kostnaderna också, säger Fredrik De la Gardie.

En orsak till att han trots allt anser att uppskattningarna är tillförlitliga är att två konsultföretag, båda med tidigare erfarenhet av rivningsprojekt, kommit till likartade resultat. Det handlar om Westinghouse och amerikanska TLG.

Allt inte radioaktivt

Att riva ett kärnkraftverk är också en stor praktisk utmaning som kräver omfattande planering och en hel del logistik. Den största delen av byggnadsmaterialet innehåller inte någon radioaktivitet alls.

– Det kan tas om hand som vilket industriavfall som helst.

Resterande är metall- och betongskrot som blivit radioaktivt under åren i drift. Större delen innehåller mindre mängder radioaktivitet och är vad man kallar lågaktivt. Annat är medelaktivt avfall.

Tanken är att allt rivningsavfall som kräver slutförvaring från de svenska reaktorerna ska placeras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR i Forsmark, i framtiden. Rivningsstudierna kommer även att fungera som ett underlag inför den planerade utbyggnaden av SFR. Här finns också mer detaljerade uppgifter än tidigare om det radioaktiva avfallet och hur stora volymer det handlar om.

Fakta

Vart tredje år uppdaterar SKB kostnaderna för rivning av kärnkraftverken och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet till rådande förutsättningar. Plankalkylen lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som granskar den. Det är därefter regeringen som slutligen fastslår hur stor avgiften till statliga Kärnavfallsfonden ska vara.

Finansieringssystemet bygger på att kärnkraftsföretagen avsätter en viss summa per levererad kilowattimme kärnkraftsel till fonden. Pengarna kommer bland annat att användas till arbetet med att avveckla och riva de svenska kärnkraftverken i framtiden.

Fotnot: SKB har valt att publicera rivningsstudierna i publika rapporter. De finns att läsa på engelska på webbplatsen.

R-13-03, Forsmark
R-13-04, Oskarshamn
R-13-05, Ringhals

Nyheter

Elever 3D-printar kamerahållare för geologer
Adam Rönnbäck och Nicolas Friman , elever på Additivt Teknikcenter i Hultsfred. En automatiserad kamerahållare till geologernas fotogrammetriutrustning - det håller två LIA-elever från Additivt Teknikcenter i Hultsfred på att ta fram. Tack vare de kontakter som skapades mellan SKB och Additivt Tekni…

Publicerad: 17 maj 2024

Furetank utsedd till Årets Rederi 2024
Furetank Rederi AB, som på uppdrag av SKB driver och bemannar transportfartyget m/s Sigrid, har mottagit utmärkelsen Årets Rederi av branschorganisationen Svensk Sjöfart. Utmärkelsen Årets Rederi, som instiftades av branschorganisationen Svensk Sjöfart förra året, har i syfte att hylla innovativa oc…

Publicerad: 3 maj 2024

Högt förtroende och fortsatt starkt stöd för SKB:s anläggningar
Förtroendet för SKB är högt och stödet för kommande slutförvarsanläggningar är fortsatt starkt. Det visar Novus årliga opinionsundersökning i Oskarshamn och Östhammars kommuner. Under våren 2024 har SKB låtit undersökningsföretaget Novus genomföra opinionsundersökningar i de två kommunerna där SKB h…

Publicerad: 25 april 2024

SKB gästar teknikskola i Hultsfred när nya lokaler invigs
2023 skänkte SKB sin staplingsrobot till Additivt Teknikcenter i Hultsfred. Staplingsroboten får nu nytt liv i teknikskolans nya lokaler.

Publicerad: 28 mars 2024

SKB:s Benjamin Rönne-Petersen utsedd till expert i regeringens utredning om ny kärnkraft
I början av mars meddelade Klimat- och näringslivsdepartementet att experterna som ska stödja utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” var utsedda. Bland experterna fanns SKB:s bolagsjurist Benjamin Rönne-Petersen som ska bidra med sina erfarenheter i utredningsarbetet. Leder utredninge…

Publicerad: 14 mars 2024

Publicerad: 29 augusti 2013