Nationell plan inlämnad till EU

Enligt EU:s kärnavfallsdirektiv ska alla länder i EU ha nationella planer för hantering av kärnavfall. I augusti lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten in den svenska planen till EU-kommissionen.

EU:s kärnavfallsdirektiv (2011/70/Euratom) kom till 2011. Där ställs krav på att alla länder i EU ska ha egna planer för hur det egna radioaktiva avfallet ska tas om hand. En sådan plan ska innehålla en beskrivning av läget i dag och hur planeringen och omhändertagandet ska ske i framtiden. Under 2015 ska första versionen av dessa planer lämnas till EU-kommissionen.

Plan för nuläge och framtid

För Sveriges del gav regeringen uppdraget till Strålsäkerhetsmyndigheten att formulera den nationella planen. Redovisningen som lämnades in i augusti, utgår i mångt och mycket från redan befintliga redovisningar, exempelvis rapporter utifrån det nationella miljömålssystemet om en säker strålmiljö, SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration som lämnas till regeringen vart tredje år, samt finansieringssystemet för detta. Även den rapportering som regelbundet görs till det internationella kärnenergiorganet, IAEA, ligger till grund för den nu aktuella planen.

Erik Setzman, miljöhandläggare på SKB, har varit involverad i arbetet:

Erik Setzman, miljöhandläggare på SKB. Foto: Lasse Modin.

– För Sveriges del handlar det om att beskriva vår nuvarande verksamhet samt de omfattande planerna som redan finns för den framtida hanteringen och slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. För andra länder som kanske inte kommit så långt i sitt kärnavfallsprogram handlar det mer om att beskriva nuläget och hur man tänker jobba fortsättningsvis för att komma framåt i kärnavfallsprocessen i det egna landet.

Gemensamt ramverk

Syftet och målsättningen med kärnavfallsdirektivet är att upprätta ett gemensamt ramverk inom EU för att borga för en ansvarsfull och säker hantering av kärnavfallet.

– Grundtanken med direktivet är att alla länder ska ta hand om sitt avfall, ingen ska frestas att använda kärnkraft utan att också ha en plan för hur avfallet ska tas om hand i framtiden. Den grundtanken stöder vi från SKB:s sida till fullo, säger Erik Setzman som tillsammans med Sten Kjellman representerade SKB i arbetet då direktivet och dess riktlinjer togs fram.

I direktivet slås fast att varje land har ett nationellt ansvar för det egna avfallet och att man inte ska exportera eller göra affärer med det. Även länder med små mängder radioaktivt avfall, exempelvis länder med någon enstaka reaktor eller som endast bedrivit forskning, måste ha en plan för hur avfallet ska tas om hand. Kärnavfallsdirektivet ger dock viss möjlighet för sådana länder att undantagsvis samarbeta kring gemensamma lösningar för slutförvaringen av avfallet.

Bred diskussion kring svensk plan

I den svenska planen ges en övergripande beskrivning av de svenska handlingslinjerna, det organisatoriska och rättsliga ramverket samt de strategier som styr omhändertagandet av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige, i dag och i framtiden. Där redovisas också de mängder använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som produceras i Sverige samt uppskattningar av framtida kvantiteter. Under arbetet med att ta fram planen har företrädare för berörda myndigheter, kommuner, allmänheten och näringslivet fått tillfälle att lämna synpunkter, dels skriftligt, dels vid ett öppet seminarium våren 2015.

– Jag tycker att den nationella planen är en bra sammanfattning av var Sverige står i dag och hur vi jobbar med kärnavfallsfrågan samt hur vi vill jobba framåt för att gå i mål med slutförvaringen av Sveriges använda kärnbränsle och radioaktiva avfall, säger Erik Setzman.