Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

”Levandegör information om förvaret”

Skyltar och monument i all ära. Peter C van Wyck, professor i kommunikation från Kanada, menar att det krävs människor för att levandegöra informationen om Kärnbränsleförvaret och föra den vidare till kommande generationer.

När Peter C van Wyck tog del av skisserna på det monument som var tänkt att resas över det amerikanska slutförvaret för högaktivt militärt kärnavfall, WIPP, var det en sak han särskilt noterade. På samtliga skisser fanns små människor inritade. Samtidigt var själva grundtanken med monumentet att tala om för framtida generationer att hålla sig borta.

En man i halvfigur framför en sjö. Foto: SKB.

Kommunikationsprofessorn Peter C van Wyck från Kanada, på besök i Forsmark. Foto: SKB.

Komplex fråga

Det här framgår av den bok som Peter C van Wyck skrivit om arbetet med WIPP. I ungefär 15 år har han intresserat sig för frågan om hur information om slutförvar ska kunna föras vidare in i framtiden. En komplex fråga eftersom kärnavfallet behöver hållas åtskilt från människor i allt från 10 000 till 100 000 år. I det perspektivet menar han att det knappast går att sätta upp en skylt och tro att problemet är löst.

– Skyltar behöver människor av kött och blod som tolkar budskapet. Och hur det kommer att tolkas i framtiden kan vi inte veta någonting om. Du kan dekorera ditt hus vackert i dag men du vet inte vad framtida generationer kommer att tycka om det.

30 år i taget

Samtidigt avklingar radioaktiviteten och därmed farligheten med tiden. Peter C van Wyck menar att vi kanske bör fokusera på de korta perspektiven först.

– Vi kan börja med att fundera över hur vi ska föra informationen 30 år framåt. Jag tror att vi måste göra det här så levande vi bara kan i dag. Om det blir en del av vårt kulturarv, om människor är medvetna om det och bryr sig om det, då kan minnet också leva vidare.

Kanske skulle det vara möjligt att föra informationen vidare från generation till generation. Med viss regelbundenhet skulle budskapet uppdateras och tolkas på nytt så att även framtida generationer kan förstå vad det handlar om.

– Jag brukar jämföra med barnuppfostran. Hur gör man egentligen när man för över värderingar till sina barn? Jo, man gör det bästa man kan och försöker upprepa det man tycker är riktigt viktigt. Man försöker vara konsekvent, vilket man naturligtvis aldrig är, och dina barn kommer att lägga mer märke till hur du säger saker än vad du faktiskt säger.

”Inte unikt”

Han påpekar också att det här knappast är ett problem som är unikt för kärnkraftsindustrin. Det finns en mängd olika slags farligt avfall som vi i vår tidsepok lämnar efter oss.

När vi träffas i Forsmark har Peter C van Wyck precis varit på studiebesök vid Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, och fått information om de svenska planerna på ett kärnbränsleförvar. Dessförinnan har han deltagit i en internationell konferens om informationsbevarande i Frankrike.

Vad tycker han om det arbete som bedrivs när det gäller informationsbevarande i Europa?

– Det verkar finnas en ganska pragmatisk och jordnära inställning till problemet. Jag tror också det är viktigt med det samarbete som etablerats mellan länderna. När det gäller Sverige är jag mest imponerad över den dialog som tycks finnas med lokalsamhället och som är olik allt jag känner till från andra håll i världen.

Fakta

Internationell konferens i Frankrike

SKB, Oskarshamns och Östhammars kommuner, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kärnavfallsrådet, miljöorganisationer och Riksarkivet var några en av deltagarna i den internationella konferensen ”Constructing Memory” i Verdun, Frankrike, i mitten av september. Här presenterades resultatet av tre års arbete i OECD/NEA-projektet ”Preservation of Records, Knowledge and Memory of Radioactive waste across Generations”. Inom ramen för projektet arbetar man med utgångspunkten att vi ska efterlämna information både i arkiv, med skyltar och markörer i olika former samt genom direkt överföring mellan generationer. I konferensen deltog 200 personer från
17 länder.

Peter C van Wyck är professor vid ”Department of Communication Studies” vid Concordiauniversitetet i Montreal. Han har bland annat gett ut boken “Signs of Danger”.

Nyheter

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Klart med finansieringen för utbyggnad av väg 288
Nu står det klart att väg 288 kan byggas ut. Östhammars kommun har fått finansiering genom mervärdesavtalet med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Vägen utgör en viktig länk mellan Uppsala och Östhammar och är av stor vikt för kompetensförsörjningen i regionen. Finansieringen gör det möjligt att bygg…

Publicerad: 2 november 2023

Naturvård i praktiken
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 1 november 2023

Många vägar till SKB
Alla vägar bär till Rom sägs det. Och många vägar kan bära till SKB. Det stämmer väl in på Marcus, Annica och Lina som alla hittat sin egen väg till underhållsavdelningen på Clab, mellanlagret för använt kärnbränsle. Marcus Olsson, Annica Lundsten och Lina Karlsson jobbar alla sedan en tid tillbaka …

Publicerad: 30 oktober 2023

Ny geologibyggnad blir grönt centrum i Söderviken
Planen är att byggnaden ska uppföras i början på nästa år och driftsättas under våren 2025.

Publicerad: 20 oktober 2023

Publicerad: 6 oktober 2014