Denna text är äldre än 2 år och kan innehålla inaktuell information.

Är det en sjörövarflagga eller en symbol för fara? Bilder kan tolkas på olika sätt från generation till generation. Att kommunicera med framtiden innebär många typer av utmaningar. Illustration: Linnea Blixt.

Framtidsarkeologen lär oss prata med eftervärlden

Hur ska människor i en mycket avlägsen framtid få kunskap om slutförvaret? Hur ska informationen bevaras och överföras över tid? Det här är frågor som har diskuterats länge, som en del av arbetet med att långsiktigt hantera och förvara kärnavfallet. Arkeologen Cornelius Holtorf, är en av de vetenskapsmän SKB har engagerat för att arbeta med frågorna kring informationsöverföring till kommande generationer.

Cornelius Holtorf, professor i arkeologi. Foto: Linnéuniversitetet.

– Vi vet ju inte vilka varelser vi ska kommunicera med. Vi kanske tar det för givet att det är människor, men det är inte säkert. Det gör det så intressant. Se slutförvaret som ett mycket speciellt kulturarv – något vi lämnar till framtiden, säger Cornelius Holtorf, professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.

Han kallas ibland för framtidsarkeolog eftersom han forskar kring såväl dåtid, nutid som framtid. SKB har i flera år engagerat honom i arbete på området, vilket jämförelsevis bara är några millisekunder, jämfört med att han sysslar med tidsperspektiv 100 000 år bakåt i tiden – och inte minst framåt!

Stentavlor framtidens informationsteknologi

SKB är också med i internationella forskarsammanhang på området. Arbete pågår inom NEA, kärnenergiavdelningen inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Också fler svenska lärosäten är involverade, som Linköpings universitet, där forskning pågår om vilken information som bör ingå i en kort beskrivning av slutförvaren, i en så kallad ”Key Information File”.

Det finns en samsyn inom forskningen om att det inte går att förlita sig på att något av dagens talade och skrivna språk kommer att vara tolkningsbara i en avlägsen framtid.

– Nej man behöver förmodligen kommunicera samma innehåll i flera former, kanske på stentavlor, menar Cornelius Holtorf, som listar tre viktiga faktorer i kommunikationen med framtiden:

1) Välj ett material som håller.

2) Använd flera språk, varav någon förhoppningsvis kan förstå ett.

3) Använd alla upptänkliga former av sätt att överföra budskap.

Ett annat av de studerade svaren på utmaningen, är just informationsöverföring från generation till generation, att budskapen överförs kontinuerligt så att slutförvaret finns i ett slags ständigt medvetande.

Är det döden eller en pirat?

Internationella atomenergiorganet, IAEA, tog redan 2007 fram en varningsskylt för den här typen av fara. Men bilder kan ju alltid tolkas annorlunda.

– Dödskallar står ju traditionellt för döden, men barn i dag ser pirater. Och den springande figuren kan lika gärna uppfattas som en glad dansande människa, säger Cornelius Holtorf.

Symbolen för strålning kom redan 1947, men bara för några år sedan, i en världsomfattande undersökning, var det inte mer än sex procent av de tillfrågade i exempelvis Brasilien som visste vad den betydde.

– Budskapen kommer att tolkas om åtskilliga gånger på den här långa generationsresan. Det gäller att jobba med förändringar, inte mot, när det gäller kommunikation för såna här långa tidsperioder, säger Cornelius Holtorf.

Ta hjälp av konsten

Det har också diskuterats om kultur och konst kan vara verktyg i informationsöverföringen. Här dyker den norske målaren Edvard Munch upp. En del experter menar nämligen att hans uttrycksfulla målning ”Skriet” från 1893 skulle kunna tolkas som sammanfattning för fara och otäckheter.

– Bra, fast det är ju svårt samtidigt. Står det en skylt med ”Fara! Gräv inte här”, skulle jag förstås som arkeolog bli nyfiken och vilja undersöka varför de skrev detta.

För de flesta som engagerat sig på området står det klart att det inte finns ett svar, utan flera på frågan om hur information bäst ska överföras till en avlägsen framtid.

Och viktigast av allt verkar det vara att fortsätta jobba och fortsätta kommunicera, för då levandegörs samtidigt frågan och stannar kvar i det kollektiva minnet. SKB är aktivt i det långsiktiga och spännande arbetet.

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 20 april 2021