Denna text är äldre än 4 år och kan innehålla inaktuell information.

Under Mind-projektets avslutande möte i Stockholm samlades ett 50-tal projektdeltagare för att utbyta erfarenheter, presentera sina forskningsresultat och även diskutera möjligheterna till fortsatta forskningssamarbeten om mikrober i slutförvarsmiljö. Foto: SKB.

Framgångsrikt mikrobprojekt avslutas

Att mikrober har betydelse vid slutförvaring av radioaktivt avfall har man vetat länge. Men tack vare EU-projektet Mind, Microbiology In Nuclear waste Disposal, har förståelsen för mikrobiologiska processer i slutförvarsmiljö fördjupats betydligt.

År 2013 samlades mikrobiologer från ett tiotal EU-länder för att diskutera möjligheterna till ett nytt samverkansprojekt. Tanken var att fokusera på mikrobforskning kopplat till slutförvar för såväl låg- och medelaktivt avfall som för använt kärnbränsle. Hela 15 organisationer från åtta olika länder anslöt sig till projektet.

Efter fyra års målmedvetet arbete är man nu i mål. Med ett fjärde och sista projektmöte i Stockholm i början av maj summerades framstegen som gjorts.

Birgitta Kalinowski, expert inom mikrobiologi på SKB, har varit teknisk och vetenskaplig koordinator och ledde mötet tillsammans med SKB:s Petra Christensen som varit projektkoordinator och även varit ansvarig för delprojektet som handlat om styrning och ledning av projektet.

– Det här var egentligen första gången som så många länder tillsammans gjort insatser inom mikrobforskning i slutförvarsmiljö. Det har varit mycket givande och alla organisationer har varit mycket engagerade och aktiva, berättar Birgitta Kalinowski.

Viktiga resultat presenterades

Men vad har man då kommit fram till? En slutsats är att mikrober kan vara både bra och dåliga för säkerheten på lång sikt i ett slutförvar. Ett exempel på positiva effekter kunde Joe Small från brittiska National Nuclear Laboratory Limited berätta om. Han har varit delprojektledare för forskningsaktiviteter kopplade till långlivat låg- och medelaktivt avfall, där man bland annat studerat hur organiskt avfall, såsom textil och papper, kan påverkas av mikrobiella processer.

Ett intressant resultat är en helt nyupptäckt mikrob med unika egenskaper. Den har nämligen förmågan att äta en speciell typ av syra, isosackarinsyra, som är vanlig i alla slutförvar med organiskt avfall. Vanligtvis fastnar radionukliderna i förvarets barriärer, men isosackarinsyran kopplar ihop sig med radionuklider och tillsammans kan de lättare transporteras ut från slutförvaret. Om den nyupptäckta mikroben äter syran kan det alltså minska transporten av radioaktiva partiklar ut från slutförvaret.

Att välja ”rätt” material

Karsten Pedersen från forskningsföretaget Micans, har varit delprojektledare för det andra stora forskningsområdet, som handlar om mikrobers påverkan vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Under projektmötet berättade han till exempel om hur de så kallade sulfatreducerande mikroberna kan bilda sulfid som angriper den metallkapsel som bränslet är inneslutet i vid slutförvaringen. Det här är ett exempel på hur mikrobiella processer kan vara negativa för säkerheten i slutförvaret på lång sikt.

Inom Mind-projektet har man därför tittat närmare på den buffert av lera som skyddar kapslarna i förvaret. Olika slags leror har olika egenskaper vilket också gör att mikroberna trivs olika bra i dem. Forskningen inom Mind har visat att det finns ett tröskelvärde för densiteten i leran – ligger densiteten över tröskelvärdet kan inte mikroberna överleva. Birgitta Kalinowski förklarar:

– Vi kan aldrig ha ett sterilt förvar, men däremot kan vi se till att mikroberna inte trivs i ett slutförvar för använt kärnbränsle. Därför är det viktigt att vi väljer material, exempelvis leror med egenskaper som gör att mikroberna har svårare att överleva.

Delprojekt om kommunikation

I Minds tredje delprojekt har fokus legat på kommunikation, ur olika perspektiv, dels kommunikationen inom projektet, dels utåt för att sprida resultaten vidare i vetenskapssamhället och till allmänheten. Delprojektledare Natalie Leys, från belgiska forskningsinstitutet SCK.CEN berättade att ett 20-tal vetenskapliga artiklar har publicerats och ett flertal forskningssamarbeten med underjordslaboratorier runt om i Europa har genomförts.

Ett forskningsarbete för att studera kommunikativa samhällsaspekter på mikrobforskning har också utförts. Här har man använt sig av enkätundersökningar, intervjuer och ett flertal workshoppar med både experter och allmänheten. Där framkom att deltagarna som representerade allmänheten hade väldigt liten förkunskap om mikrobforskning i slutförvarsmiljö, men att de också blev mycket intresserade efter att ha fått information och att de gärna ville ha mer information fortsättningsvis. Att öka medvetenheten hos såväl allmänhet och inom den politiska sfären har därför varit ett viktigt resultat av Mind-projektets insatser.

Diskuterade framtiden

Tredje och sista dagen på projektmötet ägnades delvis åt att diskutera framtiden. Nätverket med de länder som deltagit i Mind kommer fortsätta att träffas och då diskutera möjligheterna att genomföra ytterligare ett samarbetsprojekt som tar vid där Mind-projektet slutar. Även länder som Japan, Kanada och Ryssland har fått upp ögonen för den oerhörda nyttan av att genomföra den här typen av forskningssamarbeten. De kommer därför också delta i nätverket för att om möjligt kunna delta i ett fortsatt samarbete.

– Trots att olika länder har olika förutsättningar för geologisk slutförvaring och även använder sig av olika förvarskoncept så är det tydligt att mikrobiella processer spelar en viktig roll för säkerheten på lång sikt. Och det positiva är att Mind har lyckats genomföra forskning som kommer alla länder till nytta, säger Birgitta Kalinowski.

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 21 maj 2019