Våra ansökningar för slutförvaring av använt kärnbränsle

Våren 2011 lämnade SKB in ansökningarna om att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn. I ansökningarna visar vi att det går att konstruera ett slutförvar för använt kärnbränsle som uppfyller myndigheternas krav i 100 000 år.

Ansökningarna innefattar hela det system som ska möjliggöra slutförvaring av använt kärnbränsle. Det handlar om den anläggning där det använda kärnbränslet ska kapslas in inför slutförvaringen, inkapslingsanläggningen. Men även om själva slutförvaret för använt kärnbränsle, det vi kallar Kärnbränsleförvaret.

Allt detta beskrivs i det material som lämnats till myndigheterna för granskning och beslut. Sammanlagt är det mer än 10 000 sidor som bygger på mer än 40 år av forskning och utveckling. Målsättningen är att visa att SKB uppfyller lagkraven på de nya anläggningar som ska byggas. De ska vara säkra under drift och långt in i framtiden.

Långsiktig säkerhet

En viktig del av ansökan är analysen av den långsiktiga säkerheten efter att Kärnbränsleförvaret förslutits. Analysen har genomförts enligt en väl utprovad metodik och omfattar en tidsperiod på upp till en miljon år. Det krav som ställs på Kärnbränsleförvaret under denna långa tidsperiod är att den årliga dosen till människor aldrig får bli mer än omkring en procent av den naturliga bakgrundsstrålningen.

I säkerhetsanalysen analyseras både en ”normal” utveckling och de mest extrema påfrestningarna som barriärerna (urberget, bentonitleran och kopparkapseln) rimligen kan utsättas för i framtiden. Här beskrivs bland annat konsekvenserna av om någon borrar genom en kapsel av misstag eller om barriärerna förlorar sin funktion på ett tidigt stadium. Här finns analyser av hur framtida istider kan påverka förvaret och vad som händer om ett större jordskalv inträffar.

Miljökonsekvensbeskrivning

En annan central bilaga i ansökningarna är miljökonsekvensbeskrivningen. Här redovisar SKB hur de planerade verksamheterna kan påverka människor och miljön vid uppförande och drift. Resultatet visar att konsekvenserna för närboende samt natur- och kulturmiljön inte är större än för andra stora bergbyggnads- och infrastrukturprojekt. De konsekvenser som trots allt uppstår, främst för områdets naturvärden, kan hanteras och begränsas med hjälp av olika åtgärder.

Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar även en redovisning av olika alternativ, däribland alternativa platser för anläggningarna. Dessutom redogör SKB för ett nollalternativ, det vill säga vad som händer om inget kärnbränsleförvar byggs över huvud taget.