Nya reaktorer – slutförvar behövs ändå
Tidsperspektivet på det radioaktiva avfallet kan kortas med nya reaktorer, men det löser inte avfallfrågan. Ett slutförvar behövs ändå, menade Daniel Westlén, teknisk doktor i reaktorfysik, när han talade på Mötesplats SKB.
Det blev inledningsvis en kort lektion i reaktorfysik när Daniel Westlén från Vattenfall talade under rubriken ”Fjärde generationens reaktorer – löser det avfallsfrågan”.
Kontentan blev att jo, det system som går under namnet fjärde generationens kärnkraft har möjlighet att både använda det avfall som finns efter dagens reaktorer och i en förlängning även producera sitt eget bränsle. Reaktorerna är så kallade snabba reaktorer, i sig inte någon ny teknik, men genom att använda de snabba reaktorerna i ett system där plutonium återanvänds i en sluten cykel blir det här något nytt.
Beroende på hur man utformar sina reaktorer går det att köra fjärde generationens reaktorer så att man minskar mängden plutonium, menade Sophie Grape, Uppsala universitet.
Kan korta tidsperspektiven
– Vi har potential att ändra tidsperspektiven från
100 000 år till kanske 1 000 år och det gör att vi kan korta tiden som avfallet behöver slutförvaras, förklarade Daniel Westlén och fortsatte:
– Men det kräver också att vi under lång tid framåt ser kärnkraften som en framtida energikälla.
Och som svar på frågan om detta kan lösa hela avfallsfrågan så var Daniel Westlén tydlig:
– Ett slutförvar för använt kärnbränsle kommer behövas oavsett om Sverige utvecklar den nya tekniken eller inte. Dessutom kommer sannolikt slutförvaren för kortlivat och långlivat avfall att behöva bli större eftersom det måste byggas fler anläggningar.
Borde vi ändå inte vänta med att börja slutförvara bränslet innan vi vet mer och kan ta till vara bränslet som finns i mellanlager i dag?
– Det finns i dag mer plutonium än vad som behövs för nya reaktorer, så det behöver vi inte oroa oss för. Men om vi väntar med att deponera kapslar med använt kärnbränsle i ett slutförvar riskerar vi att förlora den kunskap som vi byggt upp kring detta, menade Daniel Westlén.
Politikerna gav svar
Inte heller de närvarande riksdagspolitikerna, Åsa Lindestam (S), Lise Nordin (MP), Lars Hjelmered (M) och Solveig Zander (C) ville se ett scenario där slutförvaret skjuts på framtiden i hopp om att ny teknisk utveckling kan lösa avfallsfrågan.
Vi följer slutförvarsfrågan på nära håll i försvarsutskottet och jag tycker vi har fått bra svar från SSM och andra experter, sa Åsa Lindestam (S) i panelen med riksdagspolitiker
– Forskningen går alltid framåt, men oavsett hur mycket vi forskar så finns avfallet kvar. Vi måste se till att det blir ett slutförvar, sa Solveig Zander (C) under den efterföljande paneldebatten.
– Vi har jobbat så länge med slutförvarsfrågan och kommit fram till att slutförvaring är vår lösning. Vi ska inte vänta på fjärde generationens kärnkraft, sa Åsa Lindestam (S).
Från publiken väcktes avslutningsvis frågan om den nya tekniken med fjärde generationens reaktorer skulle kräva att man i Sverige behöver bygga en upparbetningsanläggning liknande jätteindustrin Le Hague i Frankrike. Men det trodde inte Daniel Westlén.
Arno Unge, Östhammars kommun, undrade om den nya tekniken kräver nya stora upparbetningsanläggningar.
– Nej, det går att genomföra upparbetning i mindre skala. Däremot kan man konstatera att om man säger att man vill korta tiden för avfallet i ett slutförvar genom upparbetning, så minskar man den hypotetiska risken för framtida generationer. Men man gör det till priset av att man ökar den faktiska risken för de människor som lever i dag.
Forskning & Teknik