Bassängerna i Clab är konstruerade för att motstå de jordskalv som eventuellt kan förekomma i Sverige. Foto: Curt-Robert Lindqvist.

Mellanlagret klarar stora påfrestningar

Mellanlagret för använt kärnbränsle i Oskarshamn, Clab, är byggt för att klara stora påfrestningar, även jordskalv. Det visades bland annat i de stresstester som genomförts på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Med anledning av händelserna i Fukushima i Japan fick de svenska kärnkraftverken och SKB:s mellanlager Clab i Oskarshamn, i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att utföra så kallade stresstester. Syftet med testerna var att se hur respektive anläggning klarar extrema och oväntade händelser, och om det finns potentiella förbättringsåtgärder. För SKB:s del innebar det att en översyn gjordes över hur extrema jordskalv, kraftiga översvämningar samt förlust av elkraft och kylfunktion påverkar anläggningen.

Omöjligt få ”godkänt”

En viktig skillnad jämfört med ”vanliga” tester är att stresstesterna inte är utformade med en ”ribba” eller gräns som måste klaras för att få ”godkänt”. I stället har det, utifrån respektive scenario, gjorts teoretiska beräkningar där scenariot drivs till sin yttersta spets tills något faktiskt händer med anläggningen, oavsett hur osannolikt scenariot är från början. Resultatet blir en samlad risk- och säkerhetsbedömning av vilka påfrestningar en anläggning tål vid extrema händelser.

Clab klarar stora påfrestningar

Bassängerna där det använda kärnbränslet finns ligger 40 meter ner i berget. Dessa, liksom omgivande system, är konstruerade för att stå emot de jordskalv som kan förekomma i den svenska berggrunden.

Stresstesterna visade att de delar av Clab som är jordskalvssäkrade kommer att behålla sin funktion även vid större jordskalv än förväntat.

Stresstesterna visade också att byggnaden med mottagningsbassängerna där bränslet tas emot, och befinner sig under en begränsad tid innan det flyttas till förvaringsbassängerna, inte skulle stå emot ett större jordskalv lika bra. Konsekvenserna av detta skulle kunna bli eventuella skador på bränslet, till exempel om komponenter eller utrustning faller ner i bassängerna. Detta skulle dock inte innebära något hot mot omgivning eller allmänhet.

clabill-330x160

Mellanlagret skyddas av naturliga vågbrytare, i form av en rad öar. Entréer och övriga öppningar ligger 8,5 meter över normal havsvattennivå. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Oddville.

Översvämningar

Clab är byggt för att klara stora påfrestningar och har totalt sett mycket goda marginaler mot en stigande havsvattennivå eller extrema vattennivåer. Anläggningen ligger vid Östersjökusten men skyddas av naturliga vågbrytare i form av en rad öar. Dessutom är huvuddelen av Clabs entréer och övriga öppningar förlagda 8,5 meter ovanför normal havsvattennivå, och extrema vattennivåhöjningar där beräknas teoretiskt till ett par meter.

När det gäller tsunamier är risken för att mellanlagret skulle påverkas ytterst liten, då Östersjön är för litet och för grunt för att större tsunamier ska kunna bildas.

Tid för åtgärder

I normala fall får mellanlagret sin elkraft via två inmatningar från ett yttre ställverk. Om båda dessa inmatningar faller bort startar automatiskt två dieselgeneratorer. Utöver detta finns även möjlighet att med hjälp av batterikraft försörja väsentliga funktioner i anläggningen.

Stresstesterna visar att om all kylning skulle slås ut, tar det cirka två månader innan vattennivån sjunker så mycket att bränslet i förvaringsbassängerna börjar blottläggas. Detta ger gott om utrymme för åtgärder. Dessutom finns ett system för reservspädmatning som vid behov ger möjlighet att kyla bränslet genom att manuellt tillföra vatten utifrån.

Beredskap vid svåra haverier

Clab är i jämförelse med ett kärnkraftverk en relativt liten och enkel anläggning. Stresstesterna visade att eventuella haveriförlopp förväntas vara relativt långsamma med gott om tid för åtgärder. Även vid haverier där de ordinarie systemen för vatten- och elförsörjning inte längre kan tillgodoräknas, finns goda möjligheter för beredskapsorganisationen att lösa problem med hjälp av manuella åtgärder.

Senast granskad: 27 mars 2023