Klimatfrågor i säkerhetsanalyserna
Även om tanken kan förefalla abstrakt går det att uttala sig om säkerheten för ett slutförvar även under så långa tidsrymder som 100 000 år och mer, där mycket stora förändringar i omgivning och miljö förväntas ske – med variationer från klimat betydligt varmare än i dag till istidsförhållanden.
En kombination av information om hur klimatet varierat historiskt med information från olika datormodeller gör det möjligt att analysera olika tänkbara extremfall för att sedan avgöra om de slutförvar som SKB ansvarar för klarar myndigheternas säkerhetskrav.
Det befintliga Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark måste klara myndigheternas säkerhetskrav under en hel glaciationscykel, det vill säga ungefär 100 000 år. För Kärnbränsleförvaret handlar det om upp till en miljon år. I debatten om slutförvarens säkerhet hörs ibland röster som hävdar att det inte är möjligt att uttala sig om säkerheten under så långa tidsperspektiv.
Så är dessbättre inte fallet. Många av de processer som kommer att kunna verka i landskapet framöver, och potentiellt ha en påverkan på förvarens säkerhet, har även verkat i landskapet historiskt. Dessa processer finns det ofta god kunskap kring, och det är därför möjligt att analysera hur de skulle påverka ett förvars framtida säkerhet. I de fall det finns kunskapsluckor hanteras osäkerheten ofta med pessimistiska antaganden i säkerhetsanalysen.
Många års forskning har gett oss stor kunskap om inom vilka ramar klimatet kan komma att variera framöver. Genom att använda vetenskapligt accepterade klimatmodeller kombinerat bland annat med information från olika klimatarkiv i naturen, är det fullt möjligt att beskriva vad som händer med slutförvaret vid olika tänkbara klimat. Därigenom får vi ett bra underlag för att analysera säkerheten på lång sikt.
Värsta tänkbara fallen
Speciellt angeläget är det att studera de processer, som vi vet skulle kunna påverka bufferten och kapseln i ett kärnbränsleförvar, eller bentoniten och betongen i SFR. Några sådana processer är till exempel tillväxt av permafrost eller inlandsis. Även möjliga effekter av till en början varmare klimat behöver analyseras. Vi undersöker också vilka förändringar som sker på ytan och vad som händer om till exempel radioaktiva ämnen sprids i en miljö nära en inlandsis där det råder permafrost.
I ett tidsperspektiv av 100 000 år och mer är det inte meningsfullt att försöka konstruera en detaljerad klimatutveckling som är ”mest sannolik”. Osäkerheterna är alldeles för stora för att uttala sig på den detaljnivå som krävs i en säkerhetsanalys. SKB:s angreppsätt baseras istället på att identifiera och i detalj beskriva ett stort antal tänkbara framtida möjliga klimatutvecklingar, som tillsammans täcker in hela den bredd som finns i osäkerhet vad gäller framtida klimat i Sverige. Dessa klimatutvecklingar utgörs i vissa fall av exempel på tänkbara framtida utvecklingar, och i andra fall är de gränssättande fall där klimatutvecklingen beskriver ett extremfall för någon process som är av vikt för förvarets säkerhet, till exempel fall med maximalt djup permafrost eller maximalt tjock inlandsis.
Mönstret upprepar sig
Som utgångspunkt för att konstruera dessa extremfall använder SKB ofta en så kallad referensutveckling. Referensutvecklingen är ett exempel på en framtida klimatutveckling för de kommande 100 000 åren helt baserad på en upprepning av förhållanden rekonstruerade för den förra istidscykeln, det vill säga den istidscykel vi vet mest om. I referensutvecklingen beskrivs till exempel hur inlandsisens tjocklek och utbredning varierar med tiden, hur djupt permafrosten tränger ner i berget samt hur strandlinjen förändras. Klimatet skiftar då från att vara som i dag till långa perioder med kallare klimat, där antingen tundraförhållanden (med permafrost) eller en inlandsis täcker hela eller delar av landet.
Referensutvecklingen ger oss kunskap om hur olika långsiktiga förändringsprocesser samverkar. Den används sedan till att konstruera mer extrema situationer, som skulle kunna ha större inverkan på slutförvaret än vad referensutvecklingen har.
Ett exempel på en sådan extrem klimatsituation är att anta att permafrosten tränger ner så djupt i marken att hela eller delar av Kärnbränsleförvaret fryser. I ett annat exempel på en extrem klimatsituation antar vi att klimatet blir varmare på grund av en ökad växthuseffekt och undersöker vad detta betyder för säkerheten.
Säkerhetsanalysen bygger således på en kombination av realistiska och pessimistiska antaganden. I de fall där osäkerheterna är stora väljer vi alltid att räkna pessimistiskt.