Kärnbränsleförvaret byggs i 1,9 miljarder år gammalt berg

Kärnbränsleförvaret är tänkt att ligga i Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk. Här på cirka 500 meters djup i det 1,9 miljarder år gamla berget planeras slutförvaret för cirka 12 000 ton använt kärnbränsle.

Söderviken ligger inom Forsmarks industriområde och blir platsen för Kärnbränsleförvarets anläggningar ovan mark. Det handlar om ett antal byggnader och ett bergupplag som kommer att uppta ett relativt litet område. Man räknar med att det rör sig om ungefär 24 hektar, vilket motsvarar cirka 44 fotbollsplaner.

Härifrån byggs en ramp på totalt fem kilometer ner till ett djup på cirka 500 meter. Nere i urberget placeras ett system med tunnlar. Fullt utbyggt – någon gång på 2080-talet – omfattar förvaret mer än sex mil med tunnlar med plats för mer än 6 000 kopparkapslar med använt kärnbränsle. Det bergutrymme som behövs för detta under jord är cirka fyra kvadratkilometer stort.

Fotomontage föreställande ovanjordsanläggningen av det planerade Kärnbränsleförvaret i Söderviken i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Illustration: Phosworks.

Fotomontage föreställande ovanjordsanläggningen av det planerade Kärnbränsleförvaret i Söderviken i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Illustration: Phosworks.

Tio år att bygga

När bygget kan komma i gång är helt beroende av när tillstånd beviljas. Men SKB hoppas på byggstart någon gång under 2020-talet och räknar med att Kärnbränsleförvaret då kan vara klart att tas i drift cirka tio år senare. Bygget av förvaret är extraordinärt när det gäller kärnsäkerhet. Bergtekniskt handlar det om att totalt cirka 2,3 miljoner kubikmeter berg tas ut under flera decennier.

Deponeringen av kopparkapslar med använt kärnbränsle sker nere i förvaret med specialbyggda maskiner som kan fjärrstyras med stor precision. Men om något oförutsett händer ska det vara möjligt för operatörerna att utföra reparationer på maskinerna.

Kartläggning fortsätter

Parallellt med att deponeringen påbörjas i de färdiga tunnlarna sker utsprängning av nya tunnlar. Så kommer det att fortsätta i runt 40 år, tills allt kärnbränsle är deponerat. Därefter ska förvaret förslutas. Under hela drifttiden fortsätter också geologerna arbetet med att kartlägga berget och planera för nya tunnlar.

Under första byggåret beräknas ett hundratal personer syssla med bygget. Successivt ökar antalet inblandade och under byggfasens sista, mest intensiva, del finns 300–400 personer på plats. När Kärnbränsleförvaret är i full drift arbetar där cirka 250 personer, hälften ovan och hälften under jord.