Utbyggd Äspötunnel färdig för försök

Utbyggnaden av Äspölaboratoriet är nu i stort sett klar efter drygt ett års borrande och sprängande. Över 300 meter ny tunnel står redo att utnyttjas för nya experiment.

Äspölaboratoriet är SKB:s underjordiska berglaboratorium utanför Oskarshamn. En spiralformad ramp letar sig ner genom urberget till 450 meters djup. Sedan mer än 20 år tillbaka pågår här en generalrepetition inför byggandet av Kärnbränsleförvaret i Forsmark i laboratoriets underjordiska tunnlar.

Byggts ut stegvis

Det första sprängskottet i Äspötunneln ljöd redan 1990. Under årens lopp har anläggningen byggts ut i omgångar. Det senaste tillskottet är 310 meter nyutsprängd tunnel, som ska användas till både SKB:s egna och andra organisationers försök.

SKB:s Emmeli Johansson och Isabelle Olofsson har båda ägnat mycket tid och kraft åt utbyggnadsprojektet under det senaste året – Emmeli som projektledare och Isabelle som delprojektledare för projekteringen.

– Det mesta har gått väldigt bra. Vi höll både tidsplan och budget, säger de unisont.

Under projektets gång har man fått många nya kunskaper och erfarenheter, som kommer väl till pass den dag Kärnbränsleförvaret ska byggas i Forsmark.
En sak som höll på att sätta en käpp i hjulet för tidsplanen var till exempel injekteringsbruket, som användes för att täta sprickor i tunnlarna.

– Det härdade inte som det skulle utan trycktes ut vid borrning i närliggande borrhål, berättar Isabelle Olofsson.

– Vi fick byta strategi och injektera i flera omgångar. Då använde vi ett styvare bruk för första omgången. Bruket lät vi sedan härda under längre tid. Vi inser nu att vi måste jobba vidare med bruket och bland annat titta på andra produkter till blandningen.

Den geologiska karteringen av tunnlarna (undersökningar av bland annat bergarter och sprickor i tunnelväggarna) är ett annat område som behöver utvecklas inför bygget av Kärnbränsleförvaret. Sådana undersökningar måste gå fort då de gör att bygget av tunneln stannar upp.

Stora mängder data

Ett annat område som behöver utvecklas är datahanteringen då bygget av tunneln genererar stora mängder data på kort tid.

– Här finns mycket att lära om både hur man gör rent tekniskt och hur man sedan kvalitetssäkrar och godkänner de data som samlats in. Redan nu kan vi konstatera att vi måste utveckla både snabba program och snabba administrativa system för kvalitetssäkringen, menar Emmeli Johansson.

En annan lärdom av projektet är att även de administrativa rutinerna måste anpassas till det snabba arbetstempot i Kärnbränsleförvaret.