Denna text är äldre än 10 år och kan innehålla inaktuell information.
Stora möjligheter för framtida forskning
Forskningen i Oskarshamn har alla möjligheter att utvecklas, på både djupet och bredden. Det framgick när ett 50-tal forskare samlades i början av november för att diskutera det nationella geosfärslaboratorium som planeras i Oskarshamn.
För andra året i rad bjöds forskare från universitet och högskolor runt om i landet in till Forum i Oskarshamn för NGL Annual Science Meeting. Syftet var att utbyta idéer och presentera möjliga forskningsinriktningar för det nationella geosfärslaboratorium, NGL, som planeras att starta i Oskarshamn. Georgia Destouni, professor vid Stockholms universitet är koordinator och beskrev inledningsvis vad man vill åstadkomma.
– Äspölaboratoriet är en central och unik anläggning i NGL. Hittills har den använts främst för SKB:s forskning, men vi vill nu gå vidare och öppna anläggningen för andra forskare.
Tanken är att utveckla en forskningsinfrastruktur där forskare får tillgång till SKB:s laboratorier och databas och då kan genomföra egna forskningsprojekt med helt andra fokusområden än vad SKB har.
Forskning presenterades
Under konferensen presenterades en rad olika forskningsprojekt som redan i dag nyttjar Äspölaboratoriet tack vare forskningsplattformen Nova FoU. Här kan nämnas doktorandprojekt inom geokemi i samarbete med Linnéuniversitet genom Äspö forskarskola och flera projekt inom geomikrobiologi där forskare från Linnéuniversitetet, Uppsala universitet och universitetet i tyska Göttingen studerar mikrober i Äspölaboratoriet.
Men möjligheterna inom NGL handlar inte bara om forskning djupt ner i berget, utan finns även inom flera andra discipliner. Ett exempel är spridningar av föroreningar i mark och vattendrag. Här skulle NGL kunna ge möjlighet att testa de modeller som utvecklas för att beskriva hur olika ämnen transporteras i naturen.
Arbetar för ett svetscentrum
Även nya projekt som ligger i startgroparna presenterades under mötet. Bland annat berättade SKB:s Lars Cederqvist om initiativet som tagits för att starta ett centrum för friktionssvetsning vid SKB:s kapsellaboratorium. SKB har utvecklat metoden för friktionssvetsning för att försluta kopparkapslar med använt kärnbränsle inför slutförvaring i berggrunden. Metoden används även inom vissa specifika branscher, exempelvis flygindustrin. Men här finns betydligt fler användningsområden, menade Lars Cederqvist.
– Friktionssvetsning har stor potential men har inte blivit implementerad i någon större omfattning i industrin än. Det kan bero på att det är förknippat med stora investeringskostnader. I Oskarshamn finns unik kompetens både inom friktionssvetsning och oförstörande provning, därför finns stora möjligheter att bygga upp ett centrum för forskning, utveckling och utbildning inom friktionssvetsning.
Söker finansiering
Satsningen på NGL har under 2013 och 2014 stöttats av Vetenskapsrådet med ett planeringsbidrag. Syftet var att under den tiden förbereda bildandet av en forskningsinfrastruktur och även lämna in en ansökan till Vetenskapsrådet om finansieringsstöd för att bygga upp verksamheten. Under resans gång har dock förutsättningarna förändrats och Vetenskapsrådet gör nu om hela hanteringen av stöd till forskningsinfrastrukturer. Detta har gjort att organisation bakom NGL också tittar på fler finansieringsmöjligheter, till exempel via Stiftelsen för strategisk forskning.
– Vi måste förtydliga behovet av NGL som forskningsinfrastruktur ännu mer och det kommer antagligen att krävas att vi har minst tre större universitet eller högskolor bakom oss som är villiga att ta ett långsiktigt strategiskt ansvar för NGL. Hittills har vi åstadkommit ett samarbete mellan forskare, nu behöver vi ta ett steg till och även skapa ett samarbete på högre nivå, avslutade Georgia Destouni.
Som arrangörer för konferensen stod Stockholms universitet, Oskarshamns kommun och Nova utbildning, FoU och affärsutveckling.
Forskning i Oskarshamn
Under drygt 25 års tid har SKB bedrivit forskning i Oskarshamn kring slutförvaring av använt kärnbränsle och tre laboratorier har byggts upp: Äspölaboratoriet, Bentonitlaboratoriet och Kapsellaboratoriet. Anläggningarna har med tiden utvecklats till en unik forskningsmiljö. I framtiden kommer SKB:s behov av anläggningarna att minska. Därför har initiativ tagits för att forskningsmöjligheterna i Oskarshamn ska utvecklas och fler forskare ska kunna dra nytta av de anläggningar och den service som finns.
Planerna är att bilda en forskningsinfrastruktur som gör att forskare i Sverige och andra länder får tillgång till såväl laboratorierna som den databas som SKB byggt upp med mätdata från forskningen och platsundersökningen i Oskarshamn. Satsningen stöttas av ett hundratal forskare från flertalet större universitet och högskolor runt om i landet.
Nyheter
Nya löften för miljön och den biologiska mångfalden
Publicerad: 22 november 2024
SKB International på statsbesök med kungaparet
Publicerad: 20 november 2024
Miljödom möjliggör byggstart för SKB:s kärnbränsleförvar
Publicerad: 24 oktober 2024
SKB bjuder in till samråd
Publicerad: 2 oktober 2024
Nu fastställs villkoren för SKB:s största byggprojekt – slutförvaret av använt kärnbränsle
Publicerad: 12 september 2024