Slutrapport om forskning på Grönland

Det fem år långa projektet Greenland Analogue Project (GAP), som studerat hur nästa inlandsis kan påverka ett slutförvar för använt kärnbränsle, är nu avslutat. I dag publiceras den omfattande slutrapporten gemensamt av de tre kärnavfallsorganisationer som finansierat projektet: svenska SKB, kanadensiska NMWO och finländska Posiva.

Hallå där, Lillemor Claesson Liljedahl, vad är det för typ av rapport?

– Egentligen är det två rapporter, en datarapport och en slutrapport. Datarapporten beskriver de fältundersökningar och modelleringsarbeten som gjorts i projektet och innehåller alla resultat och data som vi samlat in under våra år på Grönland. Slutrapporten är den som beskriver vad vi har lärt oss om de processer som pågår i och under inlandsisen. Den beskriver också vilka slutsatser vi kommit fram till och besvarar de frågor vi ställde vid start.

Kan du ge exempel på någon av slutsatserna i rapporten?

– Ett exempel är resultatet av våra tryckmätningar i borrhålen genom isen. Resultaten av undersökningar i borrhålet och de modelleringar som gjorts visar att ett vattentryck motsvarande 92 procent av istjockleken är ett realistiskt antagande av medeltrycket som råder under isen över ett år.

– Ett annat är hur den kemiska sammansättningen på vattnet på förvarsliknande djup ser ut. Kemin i vattnet är intressant och viktig för den långsiktiga säkerheten i förvaret. Det man mest undrar över är om det finns löst syre i vattnet, eftersom det skulle kunna påverka kapslarna negativt. Våra resultat visar att det inte förekommer några indikationer på att det finns löst syre i borrhål eller vatten vi undersökt.

Smältvatten från inlandsisen formar tunnlar. Foto: SKB.

Hur har det varit att samarbeta med andra länder i forskningen?

– Givande och roligt och framför allt väldigt lärorikt! Vi har skapat många goda kontakter genom åren och vi har haft ett gott samarbete och tillsammans har vi tagit fram svaren på de frågor vi haft. Det unika med GAP är att projektet samlat så många olika typer av forskare och specialister med väldigt olika bakgrund. Samarbetet resulterar nu i att vi gemensamt och samtidigt publicerar våra rapporter i våra respektive länder.

Forskningen på Grönland har ju också uppmärksammats i flera vetenskapliga tidsskrifter. På vilket sätt har den bidragit till vetenskapen i stort?

– Eftersom vår Grönlandsforskning varit unik och väldigt bred så kan resultaten få många andra användningsområden. Man har tidigare inte haft så mycket data från processerna i och under en inlandsis som det faktiskt finns nu. Data kan nu användas av glaciologer för att bättre förstå hur en inlandsis fungerar. Våra mätdata från väderstationerna på Grönland kan användas av klimatforskare. Eftersom mätserierna är så långa och omfattande kan de ligga till grund för modellering och en vidare förståelse av klimatet.

Vad händer härnäst?

– SKB vill fortsätta med moniteringen i det 650 meter djupa borrhålet och fortsätta mätningarna i väderstationerna. All ytterligare data bidrar till att fortsatt bredda kunskapen om förhållandena och processerna i och under inlandsisen.

–Vi behöver också titta på hur alla resultat ska hanteras och implementeras i kommande säkerhetsanalyser.