Orimliga siffror utan grund

Den senaste veckan har Sveriges Radios vetenskapsredaktion rapporterat om kostnader för det svenska kärnavfallsprogrammet. Bland annat har det, genom teoretiska beräkningar utifrån radions egna, fiktiva antaganden, påståtts att avgiften till Kärnavfallsfonden skulle behöva femdubblas.

Saida Laârouchi Engström, direktör på SKB, ifrågasätter vetenskapsradions beräkningar, och de slutsatser som dragits därav.

– Att utifrån överdrivna antaganden göra beräkningar på det här sättet är inte seriöst, och slutsatserna går därför inte heller att ta på allvar. Det som radion har presenterat går inte på något sätt att jämföra med det grundliga arbete som görs i samband med de kostnadsberäkningar som tas fram vart tredje år, och som i sin tur ligger till grund för beslut om avgiftsnivå. Jag är förvånad över att vetenskapsradions redaktion lånar sig till sådana oseriösa spekulationer.

Vad är det som är fel i beräkningarna?

– Det är flera saker, framför allt de överdrivna antaganden som gjorts gällande vad olika saker kommer att kosta. Det ger orimliga ingångsvärden, som i slutändan leder till lika orimliga resultat. Det förstår nog alla att om man lägger på 50 eller 100 miljarder kronor i extra kostnader utan att redovisa skälen till detta, så blir det till sist en högre fiktiv slutsumma. Men det saknar likväl grund i verkligheten.

Det pågår just nu en översyn av finansieringslagstiftningen, vad kan du säga om den processen?

– Uppdraget som Strålsäkerhetsmyndigheten har fått innebär bland annat att man ser över lagstiftningen på området, och om det behövs göras förändringar. SKB och våra ägare deltar aktivt i det arbetet, och bidrar konstruktivt i det samråd som myndigheten bedriver.

Finns det behov av en sådan översyn?

– Det är alltid bra att emellanåt utvärdera ett system. Vi kan konstatera att vi har i dag ett robust finansieringssystem med en tydlig rollfördelning, och som fungerar väl. Låt oss komma ihåg att nya kostnadsberäkningar för det svenska kärnavfallsprogrammet görs vart tredje år, så möjligheten att justera avgiften uppåt eller neråt beroende på utvecklingen i omvärlden är mycket stor. I dagsläget finns det närmare 50 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden. Det råder heller ingen tvekan om att kärnkraftsindustrin har tagit och tar ansvar för avfallshanteringen och dess kostnader. Vår bedömning är att det svenska finansieringssystemet för kärnavfall kan dra fördel av små justeringar men att det på det stora hela är en mycket väl fungerande lagstiftning.