Denna text är äldre än 10 år och kan innehålla inaktuell information.

Ny kostnadsberäkning för svenska kärnavfallet

I början av 2014 lämnade SKB in en ny beräkning av kostnaderna för att ta hand om restprodukter och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Beräkningen kommer att ligga till grund för regeringens beslut om nivån på avgifterna till Kärnavfallsfonden. Men först ska den granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det var den 7 januari som SKB lämnade in det som kallas Plan 2013 till Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter myndighetens granskning ska den nya beräkningen ligga till grund för regeringens beslut om vilka avgifter ägarna till de svenska reaktorerna ska betala in till Kärnavfallsfonden 2015–2017.

– Genom regelbundet förnyade beräkningar och långsiktigt robust finansiering säkerställs att vi har de resurser vi behöver, när vi behöver dem, för att ta ansvar för det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB.

Enligt den nya beräkningen uppgår den totala kostnaden för det svenska kärnavfallsprogrammet, från start till mål, till cirka 136 miljarder kronor. Av detta har cirka 37 miljarder kronor redan använts för forskning och utveckling samt byggnation och drift av befintliga anläggningar. Resterande 99 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2015. Av dessa finns drygt 49 miljarder kronor redan i Kärnavfallsfonden. Återstående finansiering täcks dels genom fortsatta inbetalningar till fonden från reaktorägarna och dels genom den avkastning som fonden kommer att ge i framtiden.

Viss ökning

Jämfört med den förra kostnadsberäkningen, Plan 2010, görs vissa justeringar, bland annat för att tillmötesgå synpunkter som SSM framförde i samband med behandlingen av den förra kostnadsberäkningen. I andra delar har fördjupade analyser lett till att tidigare gjorda antaganden stärkts ytterligare.

Den nya beräkningen innebär en viss ökning av den totala kostnaden, jämfört med tidigare beräkningar. Ökningen beror delvis på att den planerade drifttiden har ändrats för flera reaktorer, med ökad omfattning av programmet som följd. Exempelvis beräknas det totala antalet kapslar med använt kärnbränsle som ska slutförvaras till cirka 6 200 mot tidigare 6 000. I övrigt är det främst förändringar gällande utbyggnaden av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, samt ökade drift- och reinvesteringskostnader vid övriga befintliga anläggningar som ligger bakom den beräknade kostnadsökningen. På andra områden, till exempel beräkning av rivningskostnader för kärnkraftverken, har nya fördjupade analyser pekat på god överensstämmelse med tidigare uppskattningar.

Nyheter

”Livets träd” lever vidare
I samband med att Stadshotellet byggdes om till kontor för SKB:are för cirka tio år sedan byggdes även en utställning. Utställningen utformades för att bli en naturlig mötesplats i Östhammar och trädet placerades centralt och benämndes som ”Livets träd”, för att illustrera generationsfrågan.

Publicerad: 28 juni 2024

Internationell konferens för slutförvarsfrågor på Äspö
SKB står som värd när 50 nationaliteter samlas för att arbeta fram riktlinjer för hur man globalt ska arbeta med forskning och utveckling av geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Internationella atomenergiorganet IAEA som är en del av FN, organiserar konferensen där bland annat Sverige, Finla…

Publicerad: 27 juni 2024

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB!
Vattenfall har fattat inriktningsbeslut om att förlänga drifttiden för reaktorerna i Ringhals och Forsmark. Det skulle innebära att reaktorerna drivs i ytterligare 20 år. Kommunikationschef Anna Porelius, vad innebär en livstidsförlängning av reaktorerna för SKB?

Publicerad: 18 juni 2024

Fokus på kultur och föreningsliv i ny mervärdessatsning
Fokus på kultur och föreningsliv i ny mervärdessatsning Östhammars kommun har beviljats en ny mervärdessatsning som riktas både mot föreningslivet och kulturlivet i kommunen. Satsningen syftar till att skapa mer aktivitet i anslutning till kulturhuset och till föreningar att söka medel för utvecklin…

Publicerad: 13 juni 2024

Elever 3D-printar kamerahållare för geologer
Adam Rönnbäck och Nicolas Friman , elever på Additivt Teknikcenter i Hultsfred. En automatiserad kamerahållare till geologernas fotogrammetriutrustning - det håller två LIA-elever från Additivt Teknikcenter i Hultsfred på att ta fram. Tack vare de kontakter som skapades mellan SKB och Additivt Tekni…

Publicerad: 17 maj 2024

Publicerad: 8 januari 2014