Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Missvisande rapportering kring lågaktivt avfall och SFR

Sveriges Radio rapporterar i dag om SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Med anledning av rapporteringen vill SKB lämna följande kommentar och förtydligande kring SFR och den långsiktiga säkerheten.

I rapporteringen nämns bland annat att anläggningen kommer att ge upphov till vissa utsläpp efter förslutning. SKB vill därför förtydliga vilken typ av avfall som förvaras i anläggningen, vilka krav som ställs på den långsiktiga säkerheten och vad detta kan sättas i relation till.

Långsiktig säkerhet

Merparten av radioaktiviteten i avfallet försvinner under de första 1000 åren. För de ämnen som återstår måste vi visa att säkerheten uppfylls under tiotusentals år. Det krav som ställs (0,014 mSv/år) motsvarar cirka en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålning som var och en av oss utsätts för under ett år. SFR uppfyller detta krav i dag, och SKB:s beräkningar för långsiktig säkerhet visar att detta kommer att uppfyllas även efter förslutning, såväl för befintlig anläggning som för den planerade utbyggnaden.

Strålning från andra källor

Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1–2 mSv (millisievert). Stråldosen varierar beroende på var man bor i landet eftersom det finns olika stora mängder naturligt förekommande radioaktiva ämnen i berggrunden. I sammanhanget kan det vara värt att notera att en vanlig tandläkarröntgen (två bilder) ger en stråldos på 0,005 mSv, en enkel flygresa till New York 0,05 mSv och en mammografiundersökning (screening) 0,2 mSv. Det kalium som finns naturligt i människokroppen är radioaktivt och ger en stråldos på 0,2 mSv.

Säker anläggning

SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, är en anläggning för den större delen av avfallet från de svenska kärnkraftverken, låg- och medelaktivt driftavfall som till exempel använda skyddskläder och utbytta delar samt reningsfilter från kärnkraftverken. Anläggningen, som togs i drift 1988, är säker och fungerar väl för det avfall som slutförvaras där.

Det är också värt att notera att SFR är en kärnteknisk anläggning, som har att följa det som kärntekniklagen och andra förordningar på området föreskriver, samt de tillstånd och krav som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ställer. Det är också SSM som utövar tillsyn över anläggningen.

Fakta

Fakta om låg- och medelaktivt avfall

Det låg- och medelaktiva avfallet, som utgör en stor majoritet av allt radioaktivt avfall, består till exempel av använda skyddskläder, utbytta delar från kärnkraftverken och filter som används för att rena reaktorvattnet i kärnkraftverken.

Det lågaktiva avfallet behöver ingen strålskärmning. Det kan därför transporteras och förvaras i vanliga containrar av stålplåt. Det medelaktiva avfallet måste däremot strålskärmas och gjuts därför in i behållare av betong eller stål vid kärnkraftverken.

Avfallet förvaras i kontrollerade bergrum på drygt 50 meters djup i urberget. Efter cirka 1000 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta.

Fakta om säkerhetsanalys

I en säkerhetsanalys undersöker man hur slutförvaret förändras över tiden och vad detta kan ha för betydelse för säkerheten. Den ska ge svar på vilka risker och/eller skador ett slutförvar kan orsaka och om slutförvaringssystemet är tillräckligt säkert, nu och i framtiden. SSM ställer höga krav på att våra svenska slutförvar utformas på ett sätt som är strålsäkert för människor och miljö.

Risken för skadeverkningar för den grupp som bor allra närmast slutförvaret får årligen inte någon gång överstiga en på miljonen under de första 100 000 åren efter förslutning av förvaret. Den dos som denna risknivå representerar motsvarar ungefär en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen, vilket motsvarar cirka 0,014 mSv/år i stråldos.

Nyheter

”Livets träd” lever vidare
I samband med att Stadshotellet byggdes om till kontor för SKB:are för cirka tio år sedan byggdes även en utställning. Utställningen utformades för att bli en naturlig mötesplats i Östhammar och trädet placerades centralt och benämndes som ”Livets träd”, för att illustrera generationsfrågan.

Publicerad: 28 juni 2024

Internationell konferens för slutförvarsfrågor på Äspö
SKB står som värd när 50 nationaliteter samlas för att arbeta fram riktlinjer för hur man globalt ska arbeta med forskning och utveckling av geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Internationella atomenergiorganet IAEA som är en del av FN, organiserar konferensen där bland annat Sverige, Finla…

Publicerad: 27 juni 2024

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB!
Vattenfall har fattat inriktningsbeslut om att förlänga drifttiden för reaktorerna i Ringhals och Forsmark. Det skulle innebära att reaktorerna drivs i ytterligare 20 år. Kommunikationschef Anna Porelius, vad innebär en livstidsförlängning av reaktorerna för SKB?

Publicerad: 18 juni 2024

Fokus på kultur och föreningsliv i ny mervärdessatsning
Fokus på kultur och föreningsliv i ny mervärdessatsning Östhammars kommun har beviljats en ny mervärdessatsning som riktas både mot föreningslivet och kulturlivet i kommunen. Satsningen syftar till att skapa mer aktivitet i anslutning till kulturhuset och till föreningar att söka medel för utvecklin…

Publicerad: 13 juni 2024

Elever 3D-printar kamerahållare för geologer
Adam Rönnbäck och Nicolas Friman , elever på Additivt Teknikcenter i Hultsfred. En automatiserad kamerahållare till geologernas fotogrammetriutrustning - det håller två LIA-elever från Additivt Teknikcenter i Hultsfred på att ta fram. Tack vare de kontakter som skapades mellan SKB och Additivt Tekni…

Publicerad: 17 maj 2024

Publicerad: 22 februari 2013