Mellanlager fyller 30 år

Den 11 juli 1985 tog Clab, SKB:s mellanlager utanför Oskarshamn, emot den första transportbehållaren med använt kärnbränsle från Barsebäck. I år fyller anläggningen 30 år. Det kommer att firas bland annat med öppna turer för allmänheten.

När Clab togs i drift 1985 var det ett historiskt ögonblick. Det var den första anläggningen av sitt slag i världen och händelsen fick stor uppmärksamhet både här hemma och utomlands.

Den första lasten använt kärnbränsle kom från Barsebäcks kärnkraftverk med SKB:s dåvarande transportfartyg Sigyn. Sedan dess har Clab tagit emot närmare 6 000 ton använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken och firar i år 30-årsjubileum.

Öppna guidade turer

I dag är Clab en till viss del moderniserad anläggning, som också byggts ut. I början av 2000-talet byggdes ett nytt bergrum och fem bassänger utökades till tio, och i framtiden planeras även för en ny del – inkapslingsanläggningen.

För att fira 30-årsjubileet bjuder SKB lördagen den 11 april in allmänheten till guidade visningar av anläggningen.

– Vi kommer att ha två guidade turer under dagen. Mellan turerna kommer vi också att ha föreläsningar om Clabs historia och framtidsplanerna, säger Simon Roth, kommunikatör och guide på Clab.

Invigning i skuggan av Tjernobyl

Clab började byggas 1980, ett år efter Harrisburgolyckan och bara någon månad efter den stora kärnkraftsomröstningen i Sverige. Och dagen innan anläggningen officiellt skulle invigas, den 28 april 1986, inträffade Tjernobylkatastrofen.

– Energiminister Birgitta Dahl fick meddelande om vad som hänt mitt under ceremonin. Hon fick avbryta besöket och flyga tillbaka till Stockholm, berättar Henrik Olsson, som anställdes på Clab redan 1982 och i dag arbetar som skiftledare.

Skärpta myndighetskrav

Som nyanställd i november 1982 fick Henrik Olsson och hans kolleger börja med att sätta sig tre år i skolbänken för att lära sig hur anläggningen skulle fungera och skötas.

– Då fanns här bara ett stort hål i marken för bassängerna. Sedan byggde de sig sakta uppåt, berättar han.

På frågan hur arbetet har förändrats sedan dess svarar han att det i dag är mer pappersarbete.

– På den tiden var det mer handpåläggning. Om en ventil gick sönder hämtade man en skiftnyckel och fixade felet. I dag är myndighetskraven på kärntekniska anläggningar av den här typen mycket hårdare, säger han.