Coppergate – Osheres hjälm
Ibland dyker det upp arkeologiska fynd som på ett oväntat sätt bidrar till att öka kunskapen om säkerheten i det framtida slutförvaret. Ett exempel på detta är fyndet av den 1 300 år gamla hjälmen i Coppergate.
Det är en eftermiddag i maj 1982. I samband med byggandet av ett nytt köpcentrum vid Coppergate i centrum av den nordengelska staden York stöter en grävskopa emot något hårt. Föraren tror att han har träffat på en sten och stoppar sin maskin. Men det är ingen sten. Det är en hjälm från 700-talet.
Kamp mot klockan
Staden York har en mycket lång historia. På platsen där köpcentrumet byggs har det därför gjorts omfattande arkeologiska utgrävningar. När hjälmen hade hittats måste arkeologerna jobba mot klockan. Ju längre tid som hjälmen befinner sig i luften, desto mer kommer den att angripas av luftens syre.
Så fort som möjligt förs därför hjälmen till ett laboratorium för att förvaras i en atmosfär av kvävgas. Arkeologerna undersöker hjälmen med bland annat datortomografi och röntgen. Därefter vidtar ett omfattande restaureringsarbete.
Resultatet är häpnadsväckande. Hjälmen visar sig bestå av järn med vackra utsirade dekorationer av mässing med ungefär 85 procent kopparhalt. Den tidsbestäms till 700-talets senare hälft.
Hjälmens mässingsdekorationer är slitna av polering och den har skador som tyder på att den har använts i strid. Två korslagda mässingsband löper från öra till öra och från näsa till nacke. På dessa kan man läsa en inskription på latin: ”Vi ber med alla i herrens Jesus’, den helige Andes och Faderns namn. Amen. Oshere XPI.” Oshere är ett angliskt mansnamn och XPI är de tre första bokstäverna i ordet Kristus på grekiska.
Ingen vet vem Oshere var. Han kan ha varit den som tillverkat hjälmen eller den som gav bort den. Men den troligaste tolkningen är att han var hjälmens ägare. Hjälmen är ett konstverk, vilket talar för att Oshere tillhörde de övre klasserna i samhället. Kanske var han adlig eller till och med kunglig?
Analogi mellan hjälm och slutförvar
Vad har då Osheres hjälm med det framtida slutförvaret att göra? Jo, poängen är att kopparkapseln som det använda kärnbränslet ska förvaras i har en insats av järn. Koppar och järn, precis de material som hjälmen är sammansatt av.
Med jämna mellanrum får vi på SKB frågan om vi har tänkt på att det kan bli galvanisk korrosion inuti kapseln. Galvanisk korrosion är ett fenomen som uppstår när två metaller står i kontakt med varandra och det samtidigt finns en elektrolyt närvarande, det vill säga en vätska som innehåller lösta salter och som leder elektrisk ström. Den metall som är oädlast av de två, i det här fallet järn, kommer att korrodera medan den ädlare metallen förblir opåverkad.
Men förhållandena inne i kapseln är sådana att vi inte har någon anledning att tro att galvanisk korrosion ska vara något problem. Hjälmen från Coppergate är ett exempel på en analogi till galvanisk korrosion. Eller rättare sagt avsaknaden av galvanisk korrosion.
Leran skyddade mot korrosion
Arkeologerna har dragit slutsatsen att hjälmen gömdes med avsikt. Lösa delar som hörde till hjälmen låg snyggt och prydligt instoppade i dess innandöme. Detta kan ha skett i samband med att danska vikingar invaderade staden år 866. Ägaren ville kanske inte skylta med en sådan tydlig anglisk symbol.
Normalt skulle Osheres hjälm ha varit betydligt mera angripen av tidens tand än vad den är. Den har sannolikt skyddats av den syrefria miljö den legat i, hjälmen borde annars uppvisa tecken på galvanisk korrosion.