Ägarna står för kostnaderna

Kärnkraftsföretagen betalar mellan tre och sex öre per levererad kilowattimme till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Pengarna ska användas till att ta hand om det använda kärnbränslet och finansiera rivningen av de svenska kärnkraftverken. SKB:s verksamhet finansieras huvudsakligen med medel från fonden.

Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar.

Sedan mitten av 1970-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för detta. Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden. Förutom de avgifter som ägarna betalar, ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte betalats in till fonden och för oförutsedda händelser. Säkerheterna uppgår totalt till cirka 59 miljarder kronor.

Tydlig och ändamålsenlig rollfördelning

SKB gör regelbundet en beräkning av de framtida kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet. Vart tredje år lämnas den till Riksgälden (tidigare Strålsäkerhetsmyndigheten). Efter att ha granskat beräkningen lämnar myndigheten sitt förslag till avgift för de kommande åren till regeringen, som fastställer avgifternas storlek. Under 2022-2023 ligger avgifterna på drygt fyra öre per levererad kilowattimme.

Även om samtliga reaktorer på en plats är permanent avställda är kärnkraftsföretagen enligt svensk lag fortsatt skyldiga att betala en årlig avgift till fonden.

Kärnavfallsfonden placerar medlen främst i statsobligationer eller så kallade säkerställda obligationer. En mindre del placeras på ett räntebärande konto vid Riksgäldskontoret. Sedan 2018 kan medel även placeras i aktier, företagsobligationer, andelar i värdepappersfonder och derivatinstrument.

64 miljarder har använts

Den nya beräkningen av de framtida kostnaderna lämnades in till Riksgälden den 30 september 2022. Enligt denna kommer den totala kostnaden för det svenska kärnavfallsprogammet, från start till mål, att uppgå till cirka 171 miljarder kronor. Av detta har cirka 64 miljarder kronor redan använts för att bygga och driva de befintliga anläggningarna samt till forskning, utveckling och uppbyggnad av det svenska kärnavfallssystemet. Resterande 107 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2024.

Den återstående grundkostnaden enligt finansieringslagen, inklusive real pris- och kostnadsutveckling samt påslag för oförutsett och risk, uppgår till 124,1 miljarder kronor (kostnader från och med 2024, prisnivå januari 2022).

Kärnavfallsfonden innehöll i slutet av 2023 cirka 79 miljarder kronor. Men fonden fylls hela tiden på, dels genom fortsatta avgiftsinbetalningar, dels genom den avkastning som medlen i fonden ger. Hur mycket som måste betalas in framöver är naturligtvis beroende av den framtida avkastningen.