Hem Nytt program för forskning och utveckling inlämnat till SSM

Nytt program för forskning och utveckling inlämnat till SSM

Forskning, teknikutveckling och handlingsplaner för såväl använt kärnbränsle som för det låg- och medelaktiva avfallet. Det är vad SKB:s nya program för forskning, utveckling och demonstration, Fud-program 2013, innehåller.

Vart tredje år ska en redogörelse lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för den forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som behövs för att på ett säkert sätt ta hand om det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken. SKB har på uppdrag av och i samverkan med kärnkraftföretagen tagit fram Fud-program 2013, vilket omfattar perioden 2014 till 2019. I slutet av september lämnades det till SSM. Där redovisar SKB planerna för befintliga anläggningar där radioaktivt avfall och använt kärnbränsle hanteras liksom för de anläggningar som kommer att behövas i framtiden för att säkra det slutliga omhändertagandet av avfallet från de svenska kärnkraftverken.

– I det nya programmet kan vi konstatera att SKB ökar insatserna på området för det låg- och medelaktiva avfallet, säger Olle Olsson direktör på SKB och även ansvarig för Fud-program 2013.

Fokus på låg- och medelaktivt avfall

Förberedelserna inför utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark är i full gång. Under 2014 ska SKB ansöka om att få bygga ut anläggningen. Utbyggnaden, som beräknas komma i gång 2018, görs för att kunna ta emot driftavfall från kärnkraftverken och avfall från avvecklingen av de kärntekniska anläggningarna.

– Vi har också detaljerat våra beskrivningar av arbetet med det långlivade låg- och medelaktiva avfallet i och med den konceptstudie som nu pågår, berättar Olle Olsson.

I slutet av 2013 ska studien vara klar och SKB ska då presentera ett eller max två slutförvarskoncept att jobba vidare med.

Stegvist arbete mot ett kärnbränsleförvar

Vad gäller det använda kärnbränslet är SKB mitt uppe i tillståndsprocessen för de resterande delarna av KBS-3-systemet. Det handlar om en ny anläggning för inkapsling i Oskarshamn och ett slutförvar i Forsmark. Tillståndsprövningen tar dock längre tid än vad SKB räknade med när tillståndsansökningarna lämnades in.

– Det är viktigt att alla instanser får tid att granska ansökningshandlingarna och lämna sina sypunkter. Därför har vi sedan Fud-program 2010 anpassat vår långsiktiga plan, vilket innebär att vi räknar med att kunna börja bygga Kärnbränsleförvaret 2019 och inkapslingsanläggningen två år senare för att sedan ta dem i drift 2029, förklarar Olle Olsson.

Inom teknikutvecklingen för Kärnbränsleförvaret fortsätter arbetet med att utveckla och anpassa de tekniska lösningarna till en industrialiserad process. Mycket av det arbetet sker vid SKB:s tre laboratorier i Oskarshamn: Kapsellaboratoriet, Bentonitlaboratoriet och Äspölaboratoriet.

– Inom teknikutvecklingen planerar vi också för ett fördjupat samarbete med vår finländska motsvarighet, Posiva. Inkapslingsteknik har varit ett prioriterat samarbetsområde sedan länge, men framöver kommer det även att bli mer omfattande inom övriga delar av KBS-3-systemet, säger Olle Olsson.

Viktiga forskningsfrågor utreds

På forskningssidan är det fortsatt fokus på viktiga frågor som har att göra med analysen av den långsiktiga säkerheten i Kärnbränsleförvaret. I samband med ansökningarna 2011 kunde SKB:s experter konstatera att Kärnbränsleförvaret klarar SSM:s krav på långsiktig säkerhet. Forskningen fortsätter, främst vad gäller de faktorer som visat sig bidra till risk och där förutsättningarna för analysen av den långsiktiga säkerheten kan förbättras.

Ökad kapacitet för mellanlagret

I Fud-program 2013 redovisas även utvecklingen av SKB:s befintliga anläggningar. Förlängda drifttider för kärnkraftverken gör att mer radioaktivt avfall genereras vilket i sin tur gör att SKB:s anläggningar måste anpassas därefter. För mellanlagret i Oskarshamn innebär det till exempel att SKB 2018 räknar med att ansöka om utökad lagringskapacitet.

– Vi räknar inte med att bygga ut anläggningen utan planerar i första hand för andra åtgärder, till exempel att byta ut de vanliga förvaringskassetterna mot kompaktkassetter, säger Olle Olsson.

Vidare sammanfattar Fud-program 2013 det forskningsprogram kring samhällsaspekter på slutförvaring av använt kärnbränsle som SKB drivit de senaste tio åren. Fortsättningsvis fokuserar SKB på frågor om hur information om ett slutförvar för använt kärnbränsle ska föras vidare till framtida generationer. SKB deltar i flera internationella projekt kring denna fråga, samtidigt som man driver egna projekt exempelvis tillsammans med Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

Fakta

Fokus på säkerhet och industrialisering.

Tekniken för att kapsla in och slutförvara använt kärnbränsle finns redan. Nu fortsätter arbetet med att anpassa tekniken till en industrialiserad process. Samtidigt fokuserar forskningen på frågor som har betydelse för analysen av långsiktig säkerhet vid slutförvaring av radioaktivt avfall.

Viktiga milstolpar för låg- och medelaktivt avfall

Arbetet med det låg- och medelaktiva avfallet är inne i ett intensivt skede. Redan i slutet av 2013 ska en studie av förvarskoncept för det lång-livade avfallet presenteras. Och under 2014 ansöker SKB om att bygga ut Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022