Hem Djupa borrhål inget fullgott alternativ

Djupa borrhål inget fullgott alternativ

Är konceptet djupa borrhål ett fullgott alternativ till SKB:s metod för slutförvaring? Svaret på frågan är nej, enligt den uppdatering av kunskapsläget som SKB nyligen skickade in till Strålsäkerhetsmyndigheten.

I den svenska debatten kring slutförsvarsfrågan förs konceptet djupa borrhål ibland fram som ett alternativ till den metod, KBS-3, som SKB baserar sin slutförvarsansökan på. Som en del av den pågående tillståndsprövningen har SKB nyligen skickat in fyra nya rapporter kring djupa borrhål till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Slutsats: Konceptet håller inte måttet, trots de justeringar som gjorts på senare år.

Porträttbild på kvinna. Foto: Lasse Modin

Saida Laarouchi Engström, direktör SKB. Foto: Lasse Modin

Så här säger Saida Laârouchi Engström direktör på SKB, med ansvar för tillståndsprövningen:

— Det vi har skickat in till myndigheten är en ordentlig genomgång av kunskapsläget kring detta koncept, där vi tar med det senaste som både vi och andra aktörer tagit fram. Man har till exempel tittat på en tänkt mindre diameter på kapslarna och därmed också borrhålen, vilket skulle underlätta själva borrningen.

Och vilken är slutsatsen? Fungerar metoden på ett tillfredsställande sätt?

— Nej, trots att det framkommit nya rön och modifieringar av konceptet gjorts räcker det inte till. Det är för stora säkerhetsmässiga brister och osäkerheter, helt enkelt. Ta till exempel om det fastnar kapslar i hålet, på väg ner till deponeringsdjup. Det är oerhört små felmarginaler vi talar om. När vi med SKB:s metod kan kontrollera och verifiera varje steg under och efter deponeringen, är det tvärtom med djupa borrhål. Det råder också stora osäkerheter kring utvecklingen på detta djup efter förslutning. SKB skulle helt enkelt inte vilja ta ansvar för en metod som påvisar svagheter på så många säkerhetskriterier.

Hur intressant är konceptet djupa borrhål ur ett internationellt perspektiv?

— Det finns i dagsläget inte något land som förordar deponering i djupa borrhål som förstahandsalternativ för att ta hand om använt kärnbränsle. USA är kanske det land som vid sidan av Sverige har tittat på frågan med störst intresse. Där har nu deras motsvarighet till Kärnavfallsrådet rekommenderat den amerikanska regeringen att inte låta forskning kring detta koncept stå i vägen för mer angelägen forskning kring byggda geologiska förvar, där SKB:s metod KBS-3 är ett alternativ.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022