Äspölaboratoriet – en framtida innovationsmiljö

Teknik för gruvindustrin, autonoma robotar för byggbranschen eller kanske en plats för att studera fenomen i rymden. Idéerna var många när ett 20-tal deltagare från akademi, näringsliv och kommun samlades för att diskutera hur Äspölaboratoriet kan användas i framtiden.

Äspölaboratoriet har sedan 30 år tillbaka fungerat som SKB:s viktigaste plats för forskning och teknikutveckling kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Under den kommande tioårsperioden kommer SKB:s behov av en egen forskningsanläggning att minska. Detta öppnar möjligheten för andra intressenter att nyttja anläggningen i framtiden.

Representanter från näringslivet, akademi, SKB, Oskarshamns kommun och Regionförbundet i Kalmar län deltog i workshoppen om Äspölaboratoriets framtid.

Representanter från näringslivet, akademi, SKB, Oskarshamns kommun och Regionförbundet i Kalmar län deltog i workshoppen om Äspölaboratoriets framtid.

Sedan årsskiftet driver Regionförbundet i Kalmar län, i samverkan med SKB och Oskarshamns kommun via Nova ett projekt med syfte att utreda förutsättningarna för att skapa en innovationsmiljö kring Äspölaboratoriet. Man vill helt enkelt ta reda på vilka samhällsutmaningar Äspölaboratoriet kan bidra med lösningar till och vad som behövs för att göra laboratoriet till en plats där forskning och näringsliv kan mötas för att utveckla nya produkter, tjänster och företag.

Workshop gav uppslag

I mitten av april arrangerades en workshop med målet att identifiera samhälleliga behov och utmaningar där ett underjordslaboratorium skulle kunna vara till hjälp. Erik Ciardi från Regionförbundet är projektledare:

Erik Ciardi.

– Den här workshoppen är ett sätt att bjuda in näringsliv och akademi för att förutsättningslöst diskutera möjliga användningsområden för Äspölaboratoriet i framtiden. Vi hoppas också att fler företag ska bli intresserade och komma med förslag till vad de skulle vilja använda Äspölaboratoriet till i framtiden.
Diskussionerna under dagen täckte in många olika områden, allt från rymdforskning till teknikutveckling för gruvindustrin. Exempel på områden där deltagarna direkt såg nyttan av ett underjordslaboratorium var hydrogeologi, gruvnäring, mätteknik och maskinutveckling.

Intresse för autonoma robotar

Ett första steg kan vara att spinna vidare på den verksamhet som redan finns i laboratoriet. Ett exempel berättade SKB:s Heikki Laitinen om. Han presenterade den utveckling som SKB har genomfört kring autonoma maskiner i underjordsmiljö. Där har man i många fall använt sig av befintliga produkter som man vidaretutvecklat och utrustat med nya tekniska system, som i sin tur utvecklats till produkter och nu finns tillgängliga för en bredare marknad.

Gruppvisa diskussioner gav många infallsvinklar på hur framtiden för Äspölaboratoriet kan te sig, här syns Torbjörn Håkansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Ulf Håkansson, Skanska, Katharina Hultgren, Atrinova och Mats Ohlsson, SKB.

Gruppvisa diskussioner gav många infallsvinklar på hur framtiden för Äspölaboratoriet kan te sig, här syns Torbjörn Håkansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Ulf Håkansson, Skanska, Katharina Hultgren, Atrinova och Mats Ohlsson, SKB.

Ulf Håkansson, forskningschef på Skanska, blev direkt intresserad av den autonoma staplingsrobot som SKB utvecklat för att stapla bentonitblock i tunnlar.

– En mobil robot i den storleken som dessutom kan jobba i en verklig miljö, alltså utanför en ren industrimiljö, tror jag aldrig att jag sett förut. Det skulle kunna revolutionera byggbranschen om vi kunde tillämpa den tekniken vid våra byggen i framtiden, menade han.

Företag ser möjligheter

Från det lokala näringslivet fanns Linda Sharp från Oskarshamnsföretaget Maskinteknik på plats. Hon blev mycket inspirerad och positivt överraskad av alla de idéer och möjligheter som nämndes under dagen.

– Vi har jobbat tillsammans med SKB under lång tid och har stor erfarenhet av att ta fram teknik för experiment i underjordsmiljö. Självklart vill vi vara med i fortsättningen och hoppas kunna hjälpa andra företag som vill arbeta med liknande utmaningar, sa hon.

Vill hitta fokusområden

Erik Ciardi var nöjd med dagen.

– Det känns som att vi har fått ett kvitto på att det finns ett intresse från näringslivet och en relevans i att utveckla Äspölaboratoriet i framtiden. Samtidigt var det glädjande att de representanter från forskningsinstuten som var på plats också visade engagemang för detta, eftersom instituten ofta är en viktig länk mellan forskning och näringsliv.

Nästa steg i projektet är att gå igenom dokumentationen från workshoppen och utifrån alla uppslag och idéer ringa in några områden att fokusera arbetet kring.

– Vi har fått många bra inspel för det fortsatta arbetet och jag ser också att vi behöver gå ut bredare och knyta fler kontakter för att komplettera bilden av vilka behov som finns och hur Äspölaboratoriet kan komma till nytta i framtiden, sa Erik Ciardi.