Workshop om djupa borrhål

Hallå där, Anders Ström, programchef KBS-3 på SKB. Du är nyss hemkommen från Washington DC, där du deltog i en workshop om djupa borrhål som slutförvarsmetod inom det amerikanska programmet. Den arrangerades av U.S. Nuclear Waste Technical Review Board, motsvarigheten till svenska Kärnavfallsrådet.

Berätta, varför var du där?

SKB har studerat olika metoder att ta hand om använt kärnbränsle, och djupa borrhål är en av dem. Det är en viktig fråga i vår svenska tillståndsprövning och vi följer noga den metod- och teknikutveckling som görs på området, framför allt i USA. Workshoppen var mycket professionellt genomförd och hade formen av en utfrågning och man hade samlat den absoluta expertisen på området för en kritisk genomlysning av metoden. Fokus var helt på det amerikanska programmet och inte på utvecklingen i andra länder.

Hur ser man i USA på djupa borrhål som metod för slutförvaring av använt kärnbränsle?

USA har kört fast i sin lokaliseringsprocess. Tidigare hade man långt framskridna planer på ett geologiskt förvar i Yucca Mountain, Nevada, men av olika, framför allt politiska, skäl stoppades de. För att komma vidare i processen tittar de nu också på andra metoder. Situationen i USA är väldigt olik den i Sverige. De har flera olika typer av kärnavfall, bland annat militärt avfall. Djupa borrhål kan bli aktuellt för vissa avfallstyper i mindre mängder, men däremot inte för kommersiellt använt kärnbränsle. Där är huvudspåret byggda förvar i likhet med det som vi planerar för i Forsmark.

Var det några nya fakta som framkom?

Nej, egentligen inte, även om genomlysningen var oerhört allsidig. I stället var det en bekräftelse på att det finns en lång rad utmaningar med metoden och många osäkerheter. Det är många frågor som inte har några svar. Hur till exempel vet man hur berget ser ut och har för egenskaper på så stora djup? Hur visas att säkerhetskraven är uppfyllda med dessa osäkerheter? Och återfyllnad och förslutning, hur ska det göras i praktiken? En annan fråga är kravet på återtagbarhet. Är det ens möjligt?

SKB har studerat djupa borrhål som metod, men valt bort den och i stället utvecklat KBS-3-metoden, det vill säga byggd geologisk slutförvaring. Kan du kort säga något om varför?

SKB har genom åren tittat på flera andra metoder. Platsundersökningar, platsval och tillståndsansökan bygger sedan helt på KBS-3-metoden som planeringsförutsättning. Det handlar just om de stora utmaningarna med djupa borrhål som metod. SKB måste på ett övertygande sätt visa att vi har en långsiktigt säker lösning, och det går inte enligt vår mening med djupa borrhål. Däremot fortsätter vi, som sagt, att noga följa kunskapsutvecklingen på området.

Hur går man vidare i USA nu?

Department of Energy, den amerikanska energimyndigheten, har anslagit 80 miljoner dollar för ett 5-årsprogram för metodutveckling och borrning av djupa demonstrationsborrhål. Det kommer man att börja med redan i september 2016. Men än så länge är det inte bestämt var provborrningarna ska göras.