Denna text är äldre än 12 år och kan innehålla inaktuell information.
Ursprungsbefolkning viktig i Kanada
Ursprungsbefolkningen kan spela en avgörande roll när Kanada väljer en plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle. 15 kommuner runt om i landet har anmält sitt intresse för att veta mer om en sådan anläggning.
Kanada körde fast med sin process att hitta en lämplig metod och en plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle i slutet av 1990-talet. 2002 bildades bolaget NWMO (Nuclear Waste Management Organisation) och 2010 drog man i gång en platsvalsprocess som bygger på frivilligt deltagande.
– De har verkligen sneglat på oss i Sverige. NWMO ägs av kraftindustrin gemensamt och de har en fond som finansierar verksamheten, berättar Kjell Westerberg, vice vd på SKB:s dotterbolag SKB International och den som hållit i kontakterna med Kanada.
Annorlunda bränsle
SKB International har vid olika tillfällen haft uppdrag åt NWMO. Bland annat har svensk expertis granskat deras utveckling av kapslar att förvara kärnbränslet i. Kanada tänker sig ett geologiskt slutförvar 500 meter ner i urberget, precis som Sverige. Men det kanadensiska kärnkraftsprogrammet ser annorlunda ut med tungvattenreaktorer som använt sig av natururan.
– Det innebär att de inte kan ta vår design rakt av men vi tror att vi skulle kunna hjälpa dem att ta fram en lämplig kapsel, säger Kjell Westerberg.
Hög kompetens
I tre års tid var Kaj Ahlbom, tidigare platschef vid SKB i Forsmark, involverad i teknikgranskningen av det kanadensiska programmet.
– Mitt intryck är att NWMO är väldigt duktiga, både när det gäller tekniken men även när det gäller arbetet med att skapa förtroende och acceptans, säger han.
Mycket energi har lagts på att kommunicera med Kanadas ursprungsbefolkning – indianer och inuiter. På NWMO:s webbplats sägs att företaget i sitt arbete dragit lärdom inte bara av den senaste forskningen och tekniken utan även av ”Aboriginal Traditional Knowledge” (ursprungsbefolkningens traditionella kunskap). Enligt NWMO handlar det bland annat om att ta till sig ursprungsbefolkningens sätt att se på beslutsfattandet, där man betonar de långa perspektiven och hur viktigt det är med en helhetssyn.
Viktig målgrupp
Kjell Westerberg berättar att ursprungsbefolkningen i de första åtta kommunerna som anmält sitt intresse för att delta i platsvalsprocessen varit relativt positivt inställda.
– Men ett problem är att de kommunerna ligger långt bort i obygden i norra Kanada samtidigt som kraftverken ligger söderut. Det skulle innebära långa transporter till slutförvaret.
På senare tid har även några kommuner längre söderut anmält sitt intresse men där finns det på sina håll en större tveksamhet hos ursprungsbefolkningen. Och även om de utgör en mindre del av invånarna är de viktiga eftersom de har en särställning enligt kanadensisk lag.
Långsiktig relation
Målsättningen med platsvalsprocessen är att till sist hitta två tre lämpliga kommuner där NWMO kan gå vidare med platsundersökningar. Och på NWMO säger man att förankringen bland annat hos ursprungsbefolkningen måste få ta den tid det kräver. Att någon säger: ”Vi vill inte ha det här förvaret här” behöver inte vara slutet på en dialog utan kan i stället vara en början att bygga vidare på. För att skapa ett förtroende krävs en långsiktig relation där man tar sig tid att lyssna på och lära av varandra.
Nyheter
Nya löften för miljön och den biologiska mångfalden
Publicerad: 22 november 2024
SKB International på statsbesök med kungaparet
Publicerad: 20 november 2024
Miljödom möjliggör byggstart för SKB:s kärnbränsleförvar
Publicerad: 24 oktober 2024
SKB bjuder in till samråd
Publicerad: 2 oktober 2024
Nu fastställs villkoren för SKB:s största byggprojekt – slutförvaret av använt kärnbränsle
Publicerad: 12 september 2024