Robust finansiering

Riksrevisionen har i dag publicerat en granskning av finansieringen av det svenska kärnavfallssystemet.

Slutsatsen är att det finns oenighet mellan granskande myndighet och kärnkraftsbolagen kring de framtida kostnaderna för kärnavfallsprogrammet samt att systemet kan vara underfinansierat.

SKB vill understryka att det svenska finansieringssystemet är robust och att reaktorägarna tar det fulla ansvaret för finansiering och hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Det är reglerat i lag.

Reaktorägarna har hittills investerat 43 miljarder kronor i det svenska kärnavfallssystemet och det finns ytterligare 64 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden. Utöver detta ställer man omfattande säkerheter.

Beräkning vart tredje år

Vart tredje år gör reaktorägarna och SKB en beräkning av de återstående kostnaderna för avfall och rivning. Detta granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten och regeringen beslutar sedan om avgifter och säkerheter. Det här innebär en löpande revidering och uppdatering.

Oenigheten som riksrevisionen påpekar, gäller val av diskonteringsränta samt prognosmodell för hur framtida pris- och löneutveckling ser ut i samhället. Här har framstående forskare olika uppfattningar och Riksrevisionen vill nu att en myndighet med expertkunnande på prognosområdet ska avgöra frågan.

Här är det viktigt att den tydliga rollfördelningen upprätthålls. Industrin gör kostnadsberäkningar, myndigheterna granskar och regeringen fattar beslut om avgifter och säkerheter. Alltför detaljerade föreskrifter kan påverka den balansen och skapa osäkerhet kring var ansvaret ligger.

Riksrevisionen vill även samla ansvaret för granskning och rapportering hos Riksgälden samt utveckla rapporteringen till riksdagen.