Nya rön om inlandsisens tjocklek

3,5 kilometer. Så tjock kan den största inlandsis vi känner till ha varit över Forsmark. Det visar ny banbrytande forskning av en italiensk forskargrupp som utförts på uppdrag av SKB.

För 140 000 år sedan låg isen tjock över vårt land och över Forsmark. Det handlar om den största is vi känner till som täckt Skandinavien, Saaleglaciationen. Det här inträffade inte under den senaste istiden utan det var istiden dessförinnan som då nådde sitt maximum.

Jens-Ove Näslund, SKB:s klimatexpert. Foto: Lasse Modin

– Inlandsisar byggs upp gradvis under en istid och mot slutet av den här perioden var isen som allra störst, berättar SKB:s klimatexpert Jens-Ove Näslund.

Men hur tjock inlandsisen egentligen kan ha varit har ingen haft koll på tidigare. Inte förrän SKB på allvar började undersöka saken.

– Ingen annan har intresserat sig för det här på det sättet och med den noggrannhet som vi gör. Man har definitivt inte tittat så noga på isarna för att få ett bra mått på istjockleken, säger Jens-Ove Näslund.

Påverkar trycket

Men för SKB är det en viktig fråga. Vi måste visa i våra beräkningar att hållfastheten hos kapslarna klarar att stå emot trycket av en tjock inlandsis som täcker marken ovanför det planerade Kärnbränsleförvaret i Forsmark i framtiden.

Den senaste forskningen har utförts av en italiensk forskargrupp ledd av Florence Colleoni, en av de främsta experterna i världen på rekonstruktioner av inlandsisar under denna period. Först satte forskarna upp en klimatmodell baserat på kända faktorer som jordens banparametrar (något som påverkar solinstrålningen mot jorden) samt halten av växthusgaser i atmosfären. Därefter användes det simulerade klimatet som ingångsdata till ett stort antal simuleringar av inlandsisen.

– Det handlar om mycket komplexa beräkningar och datorn har i vår studie räknat i nio månader för att simulera klimatet för den aktuella perioden, förklarar Jens-Ove Näslund.

Rimligt antagande

Resultatet visade att inlandsisen som mest kan ha varit upp till 3,5 kilometer tjock över Forsmark under perioden. Det är något, men inte mycket mer, än SKB tidigare räknat med i säkerhetsanalysen (SR-Site) för Kärnbränsleförvaret. Då uppskattades isens tjocklek, baserat på andra metoder, som mest till 3,4 kilometer.

Med hjälp av det vi nu vet om historien kan vi göra antaganden om hur tjocka kommande inlandsisar maximalt skulle kunna bli över Forsmark de närmaste en miljon åren. Jens-Ove Näslund menar att det är rimligt att tänka sig att isen i framtiden inte blir tjockare än vad vi sett de senaste två miljoner åren.

När nästa istid kommer att inträffa är däremot svårare att sia om.

– Det skulle kunna vara om 50 000 år men troligare är kanske att det inträffar om runt 100 000 år, säger Jens-Ove Näslund.

Fotnot: De nya rönen om inlandsisen ingick i den komplettering som gick in till Strålsäkerhetsmyndigheten i slutet av september i samband med tillståndsprövningen för Kärnbränsleförvaret.