Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Nya framtidsplaner för Äspölaboratoriet

Vetenskapssamhället har på allvar fått upp ögonen för Äspölaboratoriet och dess forskningsmöjligheter. Arbetet med att utveckla anläggningen till ett nationellt geosfärslaboratorium har nu kommit i gång.Äspölaboratoriet har under drygt 25 års tid varit platsen där en stor del av forskningen kring den framtida slutförvaringen av använt kärnbränsle har skett. Anläggningen har utvecklats till en unik forskningsmiljö och i världen finns bara ett fåtal liknande laboratorier.

Sedan hösten 2011 har en diskussion om Äspölaboratoriets framtid förts inom det svenska vetenskapssamhället: Kan vi ha nytta av Äspölaboratoriet som en nationell anläggning för forskare inom olika discipliner?

Svaret blev ett rungande ja. Nu har ett 30-tal forskare från åtta större universitet och högskolor i landet gått samman och arbetar för att bilda ett nationellt geosfärslaboratorium på Äspö. Detta blev möjligt efter att Vetenskapsrådet i höstas beviljade ett planeringsbidrag på en miljon kronor under två år.

Till nytta för många

Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, är koordinator och leder arbetet.

– Det är roligt att så många forskare från olika discipliner ställer sig bakom en sådan här satsning. Jag tycker att Äspölaboratoriet är en värdefull resurs och något som hela forskarsamhället kan ha nytta av, säger hon.

Behovet av ett nationellt geosfärslaboratorium finns inom flera olika discipliner, bland annat hydrologi, miljövetenskap, geologi, geokemi, geoteknik, mikrobiologi, ingenjörsteknisk forskning och materialvetenskap.

– Vi är många forskare som behöver komma ut i fält för att göra observationer och experiment, framför allt under jord, något som i vanliga fall är oåtkomligt för oss. Att kunna utnyttja den befintliga anläggningen som finns på Äspö är en unik chans för oss.

Positivt initiativ

SKB:s Mats Ohlsson som är chef för Äspölaboratoriet ser positivt på initiativet.

– Från SKB:s horisont kommer vi att behöva laboratoriet hela vägen fram till att Kärnbränsleförvaret i Forsmark tas i drift vilket kan ske om cirka femton år. Vi vill ju att anläggningen ska leva vidare efter det och därför tycker vi det är angeläget att redan nu börja arbeta med detta, förklarar Mats Ohlsson.

Arbetet har sparkat i gång med en rasande fart. Redan under det första planeringsmötet i januari formades arbetsgrupper för att utreda olika praktiska frågor. Det handlar till exempel om vilka avtal som krävs för den framtida verksamheten, vilken forskning som kan bli aktuell och hur man skapar en internationell rådgivande kommitté. Här deltog representanter från Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linnéuniversitetet, Nova Forskning och Utveckling och SKB.

De forskningsledare som stod bakom bidragsansökan till Vetenskapsrådet kommer att träffas för att fördjupa diskussionerna om vilken forskning som ska bedrivas vid laboratoriet. Efter sommaren planeras ett större möte i Oskarshamn där en bredare inbjudan till vetenskapssamhället går ut.

Fakta

Planerad verksamhet

Ett nationellt geosfärslabora-torium kommer att bli en nationell forskningsinfra-struktur, som kan utnyttjas av forskare från hela landet. Verksamheten kommer att omfatta forskningsmiljön i det fem kilometer långa tunnel-systemet under Äspö samt i de omkringliggande områdena som undersökts vid SKB:s platsundersökning i Oskars-hamn. Dessutom kommer forskarna att få tillgång till SKB:s databas där alla mätvärden från 1980-talet och framåt samlats. I dag omfattar databasen mer än 600 miljoner mätdata.

Planeringsarbetet pågår i två år och redan under 2014 ska en ny ansökan om finansierings-stöd lämnas in till Vetenskaps-rådet. Om svaret blir ja, kommer den nya verksamheten att byggas upp successivt, med början tidigast 2015.

Nyheter

Elever 3D-printar kamerahållare för geologer
Adam Rönnbäck och Nicolas Friman , elever på Additivt Teknikcenter i Hultsfred. En automatiserad kamerahållare till geologernas fotogrammetriutrustning - det håller två LIA-elever från Additivt Teknikcenter i Hultsfred på att ta fram. Tack vare de kontakter som skapades mellan SKB och Additivt Tekni…

Publicerad: 17 maj 2024

Furetank utsedd till Årets Rederi 2024
Furetank Rederi AB, som på uppdrag av SKB driver och bemannar transportfartyget m/s Sigrid, har mottagit utmärkelsen Årets Rederi av branschorganisationen Svensk Sjöfart. Utmärkelsen Årets Rederi, som instiftades av branschorganisationen Svensk Sjöfart förra året, har i syfte att hylla innovativa oc…

Publicerad: 3 maj 2024

Högt förtroende och fortsatt starkt stöd för SKB:s anläggningar
Förtroendet för SKB är högt och stödet för kommande slutförvarsanläggningar är fortsatt starkt. Det visar Novus årliga opinionsundersökning i Oskarshamn och Östhammars kommuner. Under våren 2024 har SKB låtit undersökningsföretaget Novus genomföra opinionsundersökningar i de två kommunerna där SKB h…

Publicerad: 25 april 2024

SKB gästar teknikskola i Hultsfred när nya lokaler invigs
2023 skänkte SKB sin staplingsrobot till Additivt Teknikcenter i Hultsfred. Staplingsroboten får nu nytt liv i teknikskolans nya lokaler.

Publicerad: 28 mars 2024

SKB:s Benjamin Rönne-Petersen utsedd till expert i regeringens utredning om ny kärnkraft
I början av mars meddelade Klimat- och näringslivsdepartementet att experterna som ska stödja utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” var utsedda. Bland experterna fanns SKB:s bolagsjurist Benjamin Rönne-Petersen som ska bidra med sina erfarenheter i utredningsarbetet. Leder utredninge…

Publicerad: 14 mars 2024

Publicerad: 25 mars 2013