Nya framtidsplaner för Äspölaboratoriet

Vetenskapssamhället har på allvar fått upp ögonen för Äspölaboratoriet och dess forskningsmöjligheter. Arbetet med att utveckla anläggningen till ett nationellt geosfärslaboratorium har nu kommit i gång.Äspölaboratoriet har under drygt 25 års tid varit platsen där en stor del av forskningen kring den framtida slutförvaringen av använt kärnbränsle har skett. Anläggningen har utvecklats till en unik forskningsmiljö och i världen finns bara ett fåtal liknande laboratorier.

Sedan hösten 2011 har en diskussion om Äspölaboratoriets framtid förts inom det svenska vetenskapssamhället: Kan vi ha nytta av Äspölaboratoriet som en nationell anläggning för forskare inom olika discipliner?

Svaret blev ett rungande ja. Nu har ett 30-tal forskare från åtta större universitet och högskolor i landet gått samman och arbetar för att bilda ett nationellt geosfärslaboratorium på Äspö. Detta blev möjligt efter att Vetenskapsrådet i höstas beviljade ett planeringsbidrag på en miljon kronor under två år.

Till nytta för många

Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, är koordinator och leder arbetet.

– Det är roligt att så många forskare från olika discipliner ställer sig bakom en sådan här satsning. Jag tycker att Äspölaboratoriet är en värdefull resurs och något som hela forskarsamhället kan ha nytta av, säger hon.

Behovet av ett nationellt geosfärslaboratorium finns inom flera olika discipliner, bland annat hydrologi, miljövetenskap, geologi, geokemi, geoteknik, mikrobiologi, ingenjörsteknisk forskning och materialvetenskap.

– Vi är många forskare som behöver komma ut i fält för att göra observationer och experiment, framför allt under jord, något som i vanliga fall är oåtkomligt för oss. Att kunna utnyttja den befintliga anläggningen som finns på Äspö är en unik chans för oss.

Positivt initiativ

SKB:s Mats Ohlsson som är chef för Äspölaboratoriet ser positivt på initiativet.

– Från SKB:s horisont kommer vi att behöva laboratoriet hela vägen fram till att Kärnbränsleförvaret i Forsmark tas i drift vilket kan ske om cirka femton år. Vi vill ju att anläggningen ska leva vidare efter det och därför tycker vi det är angeläget att redan nu börja arbeta med detta, förklarar Mats Ohlsson.

Arbetet har sparkat i gång med en rasande fart. Redan under det första planeringsmötet i januari formades arbetsgrupper för att utreda olika praktiska frågor. Det handlar till exempel om vilka avtal som krävs för den framtida verksamheten, vilken forskning som kan bli aktuell och hur man skapar en internationell rådgivande kommitté. Här deltog representanter från Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linnéuniversitetet, Nova Forskning och Utveckling och SKB.

De forskningsledare som stod bakom bidragsansökan till Vetenskapsrådet kommer att träffas för att fördjupa diskussionerna om vilken forskning som ska bedrivas vid laboratoriet. Efter sommaren planeras ett större möte i Oskarshamn där en bredare inbjudan till vetenskapssamhället går ut.