Ny artikel om vattenkemin vid jordskalv

Hallå där, Lillemor Claesson Liljedahl, geolog på SKB. Du har tillsammans med en grupp andra forskare nyligen fått en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Geophysical research: Solid Earth.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om förändringar i vattenkemin i borrhål på Island innan och efter jordskalv. Man kan säga att den här artikeln är en fortsättning på mitt doktorandarbete då jag från 2002 gjorde mätningar av vattenkemin i ett 1 500 meter djupt borrhål på norra Island. Under tiden jag var där råkade det inträffa ett jordskalv och jag såg väldigt tydliga förändringar i vattenkemin i borrhålet. Mätningarna har fortsatt även efter att jag avslutade mitt doktorandarbete, och i den nya artikeln gör vi en sammanställning av och analyserar 16 års mätdata från det borrhålet och 10 års mätdata från ett annat borrhål på Island.

Vad visar era resultat?

– Vi har sett att det sker en förändring i vattenkemin både före och efter ett jordskalv. Genom statistiska analyser kan vi säga vilka förändringar som beror av jordskalvet och genom geokemiska analyser vad de orsakas av. Förenklat kan man säga att förändringarna i vattenkemin före jordskalvet beror på att olika grundvattentyper långsamt blandar sig vilket ger förändringar i vattnets sammansättning. Förändringarna i vattenkemin efter ett jordskalv orsakas av en snabb omblandning av olika grundvatten genom att nya flödesvägar genereras i berget. De ämnen vi tittat på är bland annat väteisotoper, kalcium, natrium och metaller.

På SKB arbetar ni ju också med effekter av jordskalv och mätningar i borrhål. Hur hänger den här artikeln ihop med ert arbete?

– På SKB undersöker vi inte jordskalv på exakt det här sättet men vi gör liknande mätningar i borrhål för att förstå geokemiska och hydrogeologiska processer i berget bättre. Därför är vi också beroende av att göra mätningar under lång tid. I vår studie på Island krävdes det minst fyra år långa tidsserier för att statistiskt kunna visa att jordskalv gav förändringar i vattenkemin veckorna innan ett jordskalv. För att förstå processer är det oerhört viktigt för oss på SKB att vi har långa tidsserier med mätdata från till exempel Forsmark så vi kan säga vad olika variationer i vattenkemin i berget beror på. Även långa tidsserier från Äspölaboratoriet är viktiga för att vi ska kunna studera processer i berget och nu har vi även längre tidsserier från mätningar i borrhål på Grönland vilket ger bättre möjligheter att studera processer i en miljö med permafrost. SKB:s mätserier i de borrhål vi har i Forsmark och på Äspö är en unik tillgång för oss.

Berätta mer om vad du gör på SKB?

– Tidigare var jag projektledare för GAP, Greenland Analogue Project, som var ett samarbetsprojekt mellan SKB och våra systerorganisationer i Kanada och Finland. Nu är jag ansvarig för gruppen som tar fram ett operativt program för detaljundersökningar och platsmodellering för Kärnbränsleförvarets tillfarter. Där planerar vi vilka undersökningar som ska göras och vilka modelleringsaktiviteter vi behöver göra för att svara på alla de frågeställningar som ställs i samband med byggandet, både från oss själva och från de myndigheter som granskar vårt arbete.

Vad betyder det att få en artiklar publicerad i en vetenskaplig tidsskrift?

– Det innebär att forskningen och resultaten genomgår en kritisk granskning av det vetenskapliga forumet och därmed får en kvalitetssäkring. För oss på SKB är det bra att få vår forskning publicerad på det här sättet för det ger ett kvitto på att det vi gör är vetenskapligt korrekt. En hel del av forskningen som gjorts på Grönland har till exempel publicerats i vetenskapliga tidskrifter och det har gjort att den spridits till andra forskare som i sin tur kan förse oss med nya idéer vilket hjälper oss när det gäller processförståelse, vilket i sin tur för vår kunskap framåt.

Läs en sammanfattning av artikeln (eng)