Fullt hus på temakväll om fågel och vilt i Forsmark

Fullsatt var det på SKB:s temakväll i Snesslinge skola häromkvällen. Fågelforskaren Martin Green och viltexperten Johan Truvé redovisade resultatet av tio års arbete att kartlägga och övervaka faunan i Forsmarksområdet.

Forsmark är ett mycket fågelrikt område. Varje år häckar här 30 000 par av totalt 155 arter. Och den vanligaste fågeln i området är lövsångare, följd av bofink, rödhake, taltrast och kungsfågel.

Det var några av de intressanta fågeldata som ornitologen och forskaren Martin Green berättade om på SKB:s temakväll i förra veckan.

Referensdata

SKB:s inventering av fågel och vilt i Forsmark har pågått sedan 2002 då platsundersökningarna inleddes. SKB ville ta reda på hur den ökade aktiviteten i området påverkade faunan. Nu är platsundersökningarna avslutade, men inventeringarna fortsätter.

– Det är värdefullt för oss att få in data från en lång störningsfri period för att ha något att jämföra med när bygget av Kärnbränsleförvaret börjar, sa SKB:s platsekolog Sara Nordén och nämnde att den information man får in också används i företagets säkerhetsanalyser.

Elva arter

Martin Green följer i sina inventeringar elva särskilt skyddsvärda arter. Vart femte år gör han också en större inventering och räknar alla fågelarter.

Mellan 2002 och 2012 har han bara noterat små variationer i Forsmarks fågelbestånd.

– Generellt sett går det bra för Forsmarks fåglar, och efter vad jag kunnat se har SKB:s aktiviteter i området bara orsakat små störningar på fågellivet, sade han.

Havsörnen extra känslig

Det tydligaste exemplet på det är havsörnen, som också är en av de arter som man vet är särskilt störningskänslig.

– Första året lyckades 70–80 procent av häckningar. Året när platsundersökningarna drog igång såg det däremot sämre ut, sa han men tillade att SKB då styrde om sina aktiviteter till andra områden för att minska störningarna.

Jämn könsfördelning

SKB har också hållit ett vakande öga på viltet i området, inte minst älgarna. Johan Truvé från företaget Svensk Naturförvaltning berättade om den senaste inventeringen i våras med helikopter.

– Enligt våra beräkningar finns det 320 älgar i området, som är på 46 000 hektar. Könsfördelningen i beståndet var 50–50 och korna hade i genomsnitt 0,72 kalvar, vilket är normalt, sa han.

Att inventera vilt har sina svårigheter. Det finns två användbara metoder förutom flyginventering: att räkna spillning och spåra i snön.

– Ingen av dem är särskilt exakt, men om man mäter under en längre period får man fram ett jämförelseindex som visar hur beståndet utvecklar sig, förklarade han.

Rådjuren minskar

I inventeringen ingår förutom älg också rådjur, en stam som minskat betydligt sedan mätningarna inleddes.

– Mellan 2002 och 2012 minskade den med 50 procent, berättade Johan Truvé.

Det kan ha flera orsaker. En kan vara att rävarna har återhämtat sig från skabbutbrottet i början av 2000-talet.

– En annan att de senaste vintrarna varit hårda, och att lodjuren blivit vanligare i Uppland.

Fotnot: Rubriken på SKB:s nästa temakväll är ”Tala med framtiden – om informationsöverföring”. Den hålls i Österbybruks herrgård den 4 december kl 18.