Forsmark flyttades till Grönland för en kväll

Finns det stora likheter mellan Grönland och Forsmark?– Absolut! sade klimatforskaren Jens-Ove Näslund.Efter dryga två timmar nickade de runt 50 åhörarna instämmande vid onsdagens temakväll om klimat på SKB:s Östhammarskontor.

Det blev en svindlande resa över en miljon år. Allt för att visa att klimatforskningen på Grönland ger en viktig pusselbit till det digra underlaget för ansökan att bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark.

Gensvaret från deltagarna blev stort. Istider är fascinerande. Det var länge sedan frågorna var så många och så initierade vid en temakväll som nu.

Många engagerade frågor

– Verkligen roligt att det var en sådan engagerad skara, sade Jens-Ove när han försökte bena ut allt ifrån permafrostens kommande utbredning i Forsmark till hur borrhålen på Grönland kunde hållas isfria tillräckligt länge för att hinna skicka ner mätutrustning.

Marianne Kjellgren och Gert Linderoth, två kunniga och vetgiriga åhörare.

Marianne Kjellgren och Gert Linderoth, två kunniga och vetgiriga åhörare.

Under sex år har SKB, tillsammans med sina finska och kanadensiska motsvarigheter, forskat på Grönland för att bland annat se hur ett istäcke på flera kilometer påverkar berggrunden kring 500 meters djup. Det är samma nivå som det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark ska ligga på.

Mera kyla än hetta

– Istider kommer, var så säkra. Genom att studera historien kan vi överföra modeller till framtiden, men vi förmodar att klimatförändringar ger något kortare normaltillstånd och längre värmeperioder, sade Jens-Ove Näslund.

”Normaltillstånd” handlar inte om några futtiga plus- eller minusgrader hit eller dit nästa år, utom om att det faktiskt är betydligt vanligare med istid än varmt klimat sett över en cykel på 100 000 år. Så Kärnbränsleförvaret måste vara rustat för kalla förhållanden.

– Men hur vi än simulerar i våra modeller måste det vara extremt kallt under en extremt lång period för att exempelvis bentonitleran som omsluter kopparkapslarna ska skadas där nere. Enligt säkerhetsanalyserna är det långt ifrån rimligt, sade Jens-Ove Näslund.

De tre barriärerna

Den svenska metoden att innesluta använt kärnbränsle med tre barriärer, kopparkapsel, bentonitlera och urberg, ska skydda bränslet i minst 100 000 år från exempelvis grundvattenflöde, tre kilometer istäcke och jordbävningar.

– Det här är stora och svåra frågor, men efter den här kvällen har jag blivit ännu mera intresserad, sade en av åhörarna när han vandrade hem med Grönlands inlandsis på näthinnan och Östhammars vårgrus under fötterna.