Drönare effektiviserar inspektioner och ronderingar i SFR

På Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark har underhållsgruppen investerat i en drönare för att förbättra arbetsmiljön och effektivisera arbetet. Redan under årets första månader har investeringen betalat sig genom effektivare inspektioner och ronderingar i anläggningen.

SFR ingår i SKB:s slutförvarssystem och har varit i drift sedan slutet av 1980-talet. I anläggningen förvaras driftavfall från de svenska kärnkraftverken och även radioaktivt avfall från sjukvård, industri och forskning.

David Kraft, underhållschef på SFR.

David Kraft är chef på underhållsgruppen på SFR och ser flera fördelar med att rondera och göra inspektioner med drönare. Det innebär att man går ner i anläggningen och tittar på att allt lever upp till de rutiner och processer som finns.

– Vi insåg att en drönare kunde underlätta vårt arbete. Det är mycket i anläggningen som ska kontrolleras visuellt och en del saker sitter på svåråtkomliga platser. Med drönaren kan vi enkelt få en överblick eftersom den snabbt kommer upp på rätt höjd och vi slipper bygga ställningar. Färre arbeten på hög höjd ger en bättre arbetsmiljö. Det sparar även både tid och pengar.

Inspirationen kommer från grannarna på FKA, Forsmarks kärnkraftverk. De har länge har använt drönare för att se över sin anläggnings insida och har därmed kunnat minska hur mycket strålning personalen exponeras för. Efter att Vattenfall Research and Development i Älvkarleby visat upp ny teknik, köpte man in utrustningen. Två av SFR:s medarbetare, Roger Sjölander och Christopher Andersson, hade redan drönarkunskaper vilket gjorde steget kort till att ta tekniken i bruk.

Roger Sjölander manövrerar drönaren och ser dess vy i VR-glasögonen.

Samarbete för säkra flygningar

Roger Sjölander.

Roger Sjölander beskriver processen som bygger på ett tätt samarbete mellan drönarpiloten och en medhjälpare som ser till att situationen är säker:

– Piloten använder sig av VR-glasögon för att manövrera och se vad drönaren ser, säger Roger.

– Samma bild visas på en iPad så att fler kan följa med i realtid. Till sin hjälp har piloten en co-pilot som håller koll på drönarens parametrar och som även övervakar själva flygningen och ser till att inga personer kommer för nära. I och med att drönaren är relativt liten så kan den flygas i väldigt små utrymmen där man normalt sett inte kan utföra inspektion.

En rondering som tidigare kunde ta en hel dag eller mer kan nu utföras på en timme.

Omfattande användningsområden

Underhållsgruppen är fortfarande i startgroparna för arbetet med drönaren och de hittar hela tiden nya användningsområden. Att använda sig av drönaren för en första kontroll ger exempelvis bättre förutsättningar för den som sedan ska utföra ett arbete. Till och med under denna intervju, när tekniken demonstrerades, upptäcktes ett litet hål i ett ventilationsrör.

I och med att drönaren är relativt liten så kan den flygas i väldigt små utrymmen där man normalt sett inte kan utföra inspektion.

– Med hjälp av drönaren var det enkelt att se och hålet visades tydligt på skärmen, berättar Roger. Eftersom vi aldrig hade sett hålet utan att använda drönare eller ställning, så var det en stor vinst att kunna identifiera det i tid. En lagning av hålet kommer att ge ventilationen bättre förutsättningar att fungera så som den är konstruerad för.

Intresset för att använda nya och moderna metoder i arbetet är stort hos David och Roger. Man ska dock komma ihåg att drönaren kompletterar och i vissa fall ersätter synen, men inte hörsel, lukt och känsel. Drönaren ersätter alltså inte personalen som vanligtvis ronderar, men underlättar arbetet enormt mycket.

– Vi ser hela tiden nya användningsområden och lär oss mer för varje vecka. Får man tänka fritt kanske vi i framtiden ser autonoma drönare som kan sköta ronderingarna i anläggningen automatiskt. Det ligger kanske en bit bort, men tanken är spännande och visar på vilken potential tekniken har, avslutar David och Roger.

Byggprojekt för framtiden

Just nu är SFR stängt för deponering då SKB tillsammans med Skanska är i full gång med att bygga ut förvaret för att kunna ta emot rivningsavfallet från de nedlagda kärnkraftverken.

Nyheter

SKB bjuder in till samråd
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bjuder härmed in till två samråd enligt 6 kap. miljöbalken. Nedan kan du läsa mer om vad som gäller för respektive samråd. Kompletterande avgränsningssamråd angående ansökan om tillstånd till upplag av jord och berg inom fastigheten Östhammar Ön 1:1, Östhammars k…

Publicerad: 18 mars 2025

Sprängstart för utbyggnaden av SFR i Forsmark
Idag inleddes utbyggnaden av SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, med en sprängning 45 meter under markytan. Sprängningen markerade starten på det sex år långa utbyggnadsprojektet.

Publicerad: 23 januari 2025

Byggstart för det svenska Kärnbränsleförvaret
I dag togs det första spadtaget som inleder bygget av det svenska Kärnbränsleförvaret i Forsmark, Östhammars kommun. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari närvarade för att officiellt inleda arbetet.

Publicerad: 15 januari 2025

SKB svetsar kapslar till världens första slutförvar
SKB ska svetsa kapslar till det finska slutförvaret för använt kärnbränsle. Ett avtal har slutits mellan SKB och den finska motsvarigheten Posiva Oy där SKB ska svetsa bottnarna till de finska kapslarna. Arbetet påbörjas under 2025 i SKB:s kapsellaboratorium i Oskarshamn.

Publicerad: 16 december 2024

Mervärdesavtalet medfinansierar satsningar för att öka Oskarshamns attraktivitet och säkerställa kompetensförsörjning
Den 2 december fattade styrgruppen för Mervärdesavtalet beslut om att medfinansiera en satsning för att öka attraktiviteten i Oskarshamn. Insatsen omfattar sammanlagt 170 miljoner kronor och ska stärka förutsättningarna för kompetensförsörjning samt utveckla och synliggöra Oskarshamns attraktivitet …

Publicerad: 3 december 2024

Publicerad: 5 maj 2025