Examensarbete
Examensarbete om Kärnbränsleförvarets ventilationsmodell
Gabriella Algotsson och Sandra Hy gör sitt examensarbete på SKB under våren. Syftet med examensarbetet är att utvärdera mjukvaran Ventsims* användbarhet för vår verksamhet och då särskilt kopplat till Kärnbränsleförvaret.
Gabriella Algotsson och Sandra Hy läser Maskinteknik-programmet med master inom Hållbar energiteknik på KTH, något de tycker är både intressant och bra att kunna inför framtiden. Den femåriga civilingenjörsutbildningen börjar lida mot sitt slut och nu är det dags för examensarbete.
– Sista året har vi fokuserat på integrerade energisystem i byggnader och städer, det handlar mycket om pumpar och ventilation inom olika kapaciteter så uppdraget matchar bra med det vi har läst. Det är kul att göra examensarbetet åt ett företag och det är även värdefullt för oss att få lära oss ett nytt system, säger Sandra Hy.
Gabriella och Sandra förklarar att deras uppdrag går ut på att gå igenom mjukvaran Ventsim och redovisa vilken systemfunktionalitet som är tillämplig för SKB. I Ventsim ska de bygga upp en grundmodell av Kärnbränsleförvarets ventilationsanläggning baserat på nuvarande undermarkslayout för ramp och centralområde. Sedan kan de modellera olika scenarier med brand, sprängtryck, radon och värme till exempel och räkna på hur ventilationssystemet kommer att bete sig. De kan även ändra dimensionerna på tunnlar och luftschakt för att se hur det påverkar ventilationssystemet. Arbetet ska utmynna i en utvärdering och en rekommendation till SKB kring framtida användning av programvaran.
– Vi kan till exempel titta på om det kommer ner tillräckligt med luft om man minskar diametern på luftschakten. Om det fungerar, så sparar det pengar och SKB kan hushålla även med resurser och energi. Vi kan också göra modelleringar på vad som händer längst bort i förvaret, om man gör ändringar i ventilationssystemet i centralområdet, förklarar Gabriella.
I examensarbetet ingår att titta på ventilationssystemet under uppförandet av rampen fram tills de två första stamtunnlarna byggts, men Gabriella och Sandra säger att de gärna skulle vilja titta på hela förvaret om det hinns med. Det viktigaste är att kunna leverera något genomarbetat.

Gabriella, Hannu och Sandra på besök i Äspölaboratoriet utanför Oskarshamn.
Handledare för studenterna är Hannu Ojakangas, systemkonstruktör på SKB:s teknikavdelning.
– Hannu är väldigt hjälpsam och delar med sig av sin kunskap, vilket vi är tacksamma för. Behöver vi veta hur många bilar som ska åka upp och ner i tunneln eller annat nischat så hjälper han oss att få fram uppgifterna eller så lotsar han oss vidare till rätt personer. Vi hade inte väntat oss att bli så väl omhändertagna som vi blivit, säger de och tycker över lag att alla som de träffat på SKB:s kontor i Solna är trevliga, öppna och visar intresse för deras arbete.
För en tid sedan fick Gabriella och Sandra möjlighet att, tillsammans med Hannu, besöka Äspölaboratoriets forskningstunnel i Oskarshamn, något som de uppskattade.
– Vi fick en mycket bättre förståelse för uppdraget tack vare besöket. Man förstår inte hur stor en tunnel på 6×6 meter är förrän man befinner sig i den.
Den 9 juni ska examensarbetet presenteras för klasskamraterna. Intresserade på SKB kommer också att få ta del av examensarbetet men där är inte något datum för en presentation bestämt än.*Ventsim är en mjukvara som gör det möjligt att noggrant modellera, designa, utvärdera och optimera ventilationssystem för underjordiska gruvor och tunnlar genom att skapa en noggrann simulering av ventilationsmiljön.
*Ventsim är en mjukvara som gör det möjligt att noggrant modellera, designa, utvärdera och optimera ventilationssystem för underjordiska gruvor och tunnlar genom att skapa en noggrann simulering av ventilationsmiljön.
Några frågor till Hannu Ojakangas, Gabriella och Sandras handledare:
Hur kom ni fram till att den här frågan kunde vara ett bra examensarbete?
– 2022 gick jag och några kollegor en digital utbildning i Ventsim, en mjukvara som används i gruvindustrin över hela världen. Efteråt var det svårt att få tid över för att hålla den nyvunna kunskapen vid liv. Vi hade gärna velat få hjälp med att infoga en modell för utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i programmet, men av olika skäl, sekretess bland annat, gick inte det. På den tiden hade vi inte heller kommit så långt i arbetet med Kärnbränsleförvaret.
Intresset för Ventsim har dock funnits kvar och förra året aktualiserades tankarna i och med att arbetet med Kärnbränsleförvaret fortskred. Skulle det vara möjligt att göra simuleringar på Kärnbränsleförvaret? Skulle vi kunna ta ex-jobbare till hjälp? Varför inte! I oktober lades examensarbetet upp på webben och när ansökningstiden gick ut hade det kommit in 30 ansökningar, från Kiruna i norr till Malmö i söder.
Hur är det att vara handledare?
– Det är givande, utvecklande och roligt. Jag lägger två till fyra timmar i veckan på att vara handledare och jag har bland annat hjälpt dem med att få modellen på plats. SKB är ju nytt för Gabriella och Sandra och även om jag jobbat på SKB i fem år så ger handledarskapet mig möjlighet att utforska ”skrymslen och vrår” på SKB.
Jag har upptäckt nya sidor hos mig själv och på SKB. De jobbar på bra och vi upptäckte häromdagen att om vissa fläktar stängs av så har vi ändå bra luft i underjorden. De provar sig fram och det är intressant att se hur arbetet utvecklar sig. Gabriella och Sandra har tagits emot väl på kontoret och det tycker jag känns bra.