Grönländsk is ger svar om långsiktig säkerhet

Botten av den grönländska inlandsisen är en av de mest isolerade platserna på jorden. Under det flera tusen meter tjocka istäcket sker processer som vi tidigare vetat väldigt lite om. Mellan åren 2008 och 2014 studerade SKB tillsammans med systerorganisationer i Finland och Kanada en del av dessa processer. Projekten är idag avslutade och har bidragit med värdefulla data till SKB:s säkerhetsanalyser.

Det använda kärnbränslet måste hållas åtskilt från människa och miljö i upp emot en miljon år. Under den här långa tiden är det mycket troligt att ett flertal istider hinner inträffa, även om vi idag står inför en inledande period med global uppvärmning. En viktig fråga vid analysen av den långsiktiga säkerheten för Kärnbränsleförvaret är hur säkerheten kan påverkas av ett kallare klimat med permafrost och inlandsis. För att ha en möjlighet att studera de processer som i framtiden skulle kunna råda i Forsmark startades därför två projekt på Grönland, The Greenland Analogue Project (GAP) och Greenland Analogue Surface Project (Grasp). Tillsammans syftade projekten till att bidra med kunskap om vad som skulle kunna hända både på djupet i berget och uppe på markytan i ett framtida kallare Forsmark.

Idag är båda projekten avslutade och lämnar efter sig ett stort antal vetenskapliga artiklar, två doktorsavhandlingar och från GAP finns det slutrapporter. Resultaten och de slutsatser som dragits, och som fortfarande analyseras och publiceras i vetenskapliga artiklar, kommer fortsatt att bidra till förståelsen för den långsiktiga säkerheten för SKB:s kommande slutförvar.