Istider ger stora jordskalv

Den svenska berggrunden är seismiskt sett synnerligen stabil. Få har någonsin känt ett jordskalv i Sverige. I samband med att landet höjer sig efter nästa istid kommer emellertid stora skalv att inträffa.

Sverige tillhör den del av den Eurasiska tektoniska plattan som kallas den Baltiska skölden. Den har varit en sammanhängande enhet med Nordeuropa i mer än 900 miljoner år.

Under årmiljonernas lopp har den Baltiska skölden vandrat över jordklotet och många gånger utsatts för krafter från olika håll, inte minst när den kolliderat med andra plattor. De sprickor och sprickzoner som finns i berget är resultatet av dessa krafter.

Den Baltiska skölden ligger långt från plattgränserna och är en tektoniskt sett väldigt lugn miljö. Få har någonsin känt ett jordskalv i Sverige. Ändå inträffar hundratals varje år. Magnituderna är emellertid så små att effekterna av skalven inte märks annat än i undantagsfall.

Ett annat tecken på att Sverige befinner sig i en geologiskt stabil miljö är att det i stort sett inte bildas några nya sprickzoner längre. Berget tar upp de spänningar som uppstår längs de zoner som redan finns.

Skalv efter den senaste istiden

När isen drog sig tillbaka från den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan utsattes berggrunden för stora påfrestningar vid den efterföljande landhöjningen, vilket i sin tur gav upphov till jordskalv. Geologerna uppskattar att det kraftigaste av dessa skalv kan ha haft en magnitud på över 8 på Richterskalan.

Ett sådant skalv inträffade på Pärvie förkastningen i Lappland för omkring 9 000 år sedan. Den av isen renskrapade och polerade markytan sprack upp längs en 150 kilometer lång förkastning som rört sig mer än tio meter i höjdled. Skalvets magnitud har uppskattats till drygt 8 på Richterskalan.

Den 50 kilometer långa förkastningen i Lansjärv i Norrbotten är ett annat exempel på en struktur som uppstod vid ungefär samma tidpunkt. Magnituden var här något mindre, strax under 8.

Dessa förkastningar som skapats i samband med istider brukar benämnas glacialt inducerade förkastningar .

Nutida och framtida skalv

De jordskalv som förekommer i dag i Sverige är inte särskilt kraftiga. Under de senaste århundradena har det dock förekommit skalv med magnituder över 5. Det senaste stora skalvet i Sverige ägde rum i Oslofjorden vid Kosteröarna år 1904 med en magnitud på 5,4. I närheten till Sverige skedde det senaste stora skalvet år 2004 i Kaliningrad med en magnitud på 5,0.

Skalv av stor magnitud kan förväntas ske i stora sprickzoner, eftersom dessa utgör de svagaste delarna av berggrunden. Statistiken visar ett klart samband mellan skalvens styrka och zonens utsträckning.

I samband med nästa istid kommer antalet skalv först att avta för att i stort avstanna när inlandsisen lagt sig och marken trycks ner. Därefter kommer skalven att öka kraftigt i såväl antal som magnitud då isen drar sig tillbaka och markytan återställer sig genom landhöjningen.