Inga stora jordskalv i Forsmark
efter senaste istiden
Det finns inga spår av stora jordskalv efter den senaste istiden i Forsmark. Det kunde vi konstatera vid platsundersökningen.
Vid platsundersökningen i Forsmark (2002–2007) gjorde SKB en särskild studie för att undersöka om det finns några spår efter stora jordskalv i norra Uppland. Det område som studerades var således bra mycket större än den plats i Forsmark där Kärnbränsleförvaret ska byggas.
Störningar i två diken
På 18 olika platser grävdes 48 diken (med en total längd av cirka 900 meter) för att studera hur de olika jordlagren ligger i förhållande till varandra och om de har förskjutits.
I två av de 48 dikena påträffades störningar som skulle kunna ha orsakats av jordskalv: i Torkelsbo norr om Uppsala och Runhällen norr om Heby. Ingen av dessa platser ligger emellertid i närheten av Forsmark. Det går heller inte att konstatera att det verkligen var ett jordskalv som orsakat förskjutningarna.
Inte på något ställe i det undersökta området i Forsmark finns bevis – i form av störningar i jordlagren – för att det har förekommit stora jordskalv efter den senaste istiden. Med stora jordskalv menas sådana som med magnitud 7 eller större på Richterskalan.
Denna slutsats har även bekräftats på senare tid då analyser av data från högupplöst skanning med laser-radar (Lidar) gjorts. 2018 undersöktes en brant som inte kunde avfärdas som orsakad av jordskalv från Lidar-underlaget. Resultatet av undersökningarna visade att det kan uteslutas att den undersökta landformen orsakats av en seismisk händelse. Branten tolkas istället som kanten av en glacial landform som förstärkts av subglacialt smältvatten.
Spår av skred
Däremot har vi bland annat vid Börstilsåsen, i den södra delen av det undersökta området, påträffat spår efter skred. Samtidigt finns det tecken som tyder på att strömmande vatten har orsakat en omfattande erosion. Troligen är det denna erosion – och inte ett jordskalv – som orsakat skreden.
När bergytan frilades vid en av borrplatserna (borrplats 5) blottades också ytliga sprickor där det skett förkastningar (förskjutningar mellan olika bergblock). Sprickorna var fyllda med sediment, som avsatts i samband med istiden. Detta visar att sprickorna varit slutna, men öppnats igen i samband med istiden.
Berggrunden undersöktes därför extra noga ner till ett djup av 130 meter. Det visade sig att berget bara var uppsprucket i de översta tiotalet meter. Detta, och andra analyser, pekar tydligt på att orsaken är ytliga processer snarare än jordskalv.