4
Jordbävningen i Haiti var ytlig och orsakade våldsam förödelse. Foto: Walter Mooney, US Geological Survey.

Effekterna av jordskalv störst
på markytan

Vi förknippar ofta jordskalv med ordet katastrof. Det flesta och största skadorna på liv och egendom orsakas emellertid inte av jordskalvet i sig. I stället är det en rad följdverkningar som står för skadorna.

Byggnader och broar rasar. Dammar och rörledningar brister. Gasledningar går sönder och orsakar bränder. Längs kuster och smala vattenpassager kan stora vågor, så kallade tsunamier, uppstå.

I Sverige ser vi aldrig sådana effekter, eftersom skalven här inte är tillräckligt kraftiga. Men även små skalv kan utlösa ras. Osloskalvet 1904, som hade magnitud 5,5 på Richterskalan, ledde till att fabriksskorstenar och stengärdsgårdar rasade i Västsverige.

En våg som kommer från jordskalvets fokus (centrum under markytan) reflekteras mot jordytan. Ju högre upp i jordskorpan jordbävningens fokus ligger, desto större blir effekterna på markytan.

Vilka skador som uppstår beror även på vilka jordarter marken består av och hur husen är byggda. Det går att förstärka grunden på byggnader, så att de blir mer motståndskraftiga mot jordskalv. Detsamma gäller anläggningar under jord. I Clab, SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle, är till exempel bassängerna jordbävningssäkrade.

Mindre rörelser på djupet

Jämfört med skakningar på större djup blir effekten vid jordytan förstärkt, eftersom de infallande och de reflekterade vågorna samverkar. Det innebär att en mindre rörelse i jordskalvets fokus kan medföra större skakningar på jordytan. Omvänt innebär det också att rörelsen är mindre på större djup än den är vid ytan.

I praktiken medför detta att anläggningar under jord utsätts för mycket mindre påkänningar än anläggningar på markytan vid ett jordskalv. Det finns en mängd observationer runt om i världen, framför allt från gruvor, som stöder detta påstående.

De skador som uppkommit finns framför allt i tunnlar och schakt nära markytan, det vill säga ned till cirka 100 meters djup. Det finns till och med rapporter om att gruvarbetare inte märkt att ett jordskalv har inträffat.

Förutsatt att inte anläggningen under jord är byggd i en bergvolym som korsas av stora sprickzoner, är det säkrare att befinna sig under jord än på markytan.

Kan ändra vattnets nivå och kemi

Ett jordskalv kan också leda till att grundvattennivån ändras. I allmänhet sänks den maximalt någon meter. Det finns dock enstaka fall där grundvattennivån höjts.

Förändringarna kan förklaras med att skalvet ändrar vattnets strömningsvägar. Detta kan i sin tur leda till att de kemiska förhållandena ändras i samband med ett jordskalv.

Både nivåförändringarna och de ändringarna vad gäller de kemiska förhållandena är kortvariga. Efter några månader är de ursprungliga förhållandena återställda.

Rapport